BMW B58 — raka sexan som överlevde allt och nu ger 443 hk
BMW lägger ner i4, Z4 och X4 och bygger om hela programmet kring Neue Klasse. Mitt i röjningen står en elva år gammal trelitersmotor som bara blir starkare — och som andra biltillverkare köper in för att slippa bygga en egen.
Det har varit ett år av dödsannonser. Vi har skrivit om modellprogrammet som rensas, om i4 Gran Coupé som läggs ner och om Z4:ans avsked. Neue Klasse tar över, elbilarna växer, och det mesta som inte passar in i den nya strukturen får gå.
Och så finns det en sak som inte bara överlever, utan faktiskt går uppåt: B58:an. Den tre liter stora raka sexan som BMW introducerade 2015 gör 443 hk i toppversionen av nya 3-serien. Det är mer än vad E39 M5 lämnade 1998. Ur en motor som formellt är en vanlig Modellmotor, inte en M-motor.
Konstruktionen är hela poängen
B58 kom som ersättare till N55 och var en del av BMW:s modulfamilj där varje cylinder rymmer en halv liter — samma grundarkitektur i tre-, fyra- och sexcylindriga utföranden, samma bultavstånd, samma verktyg i fabriken. Det låter torrt, men det är exakt därför motorn fortfarande finns: BMW kan uppdatera den bit för bit i stället för att ta fram något nytt.
Tekniskt sitter det mesta rätt från början. Blocket är av aluminium med så kallad closed deck, alltså en sluten toppyta som tål högt cylindertryck betydligt bättre än den öppna varianten. Vevaxeln är smidd. Avgasgrenröret är gjutet in i topplocket, vilket ger kortare väg till turbinen och snabbare uppvärmning av katalysatorn. Turbon är en enda twin-scroll-enhet — kåpan säger "TwinPower Turbo", men det syftar på de dubbla avgaskanalerna, inte på två turboaggregat. Laddluftkylaren är vattenkyld och sitter inbyggd i insugsspindeln, vilket kortar luftvägen dramatiskt jämfört med en kylare framme i fronten. Lägg till Valvetronic och dubbla VANOS så har man förklaringen till varför en B58 känns vaken från 1 500 varv och ändå drar vidare till sjutusen.
Två stora uppdateringar — noll ersättare
Motorn har byggts om två gånger i grunden. Den första omgången, som brukar kallas B58TU, kom runt 2018–2019: kraftigt höjt bränsletryck, ny kamkedjelösning, separata kylkretsar för topplock och vevhus, och partikelfilter för att klara utsläppskraven. Den andra omgången kom några år senare och lade till insugsrörsinsprutning vid sidan av direktinsprutningen — två insprutningssystem på samma motor, vilket både sänker partikelutsläppen och gör kallstarten renare. I de flesta nuvarande BMW-installationer arbetar sexan dessutom ihop med ett 48-voltssystem.
Det som är värt att stanna vid är vad BMW inte gjorde: man tog aldrig fram någon efterträdare. Föregångarna N54 och N55 fick vardera ungefär ett halvt decennium som BMW:s turboladdade sexa innan de byttes ut. B58 är inne på sitt tolfte år och har just fått sin starkaste serieversion någonsin.
Andra tillverkare köper den hellre än bygger egen
Det tydligaste kvittot på hur bra motorn är kommer inte från BMW. Toyota valde B58 till GR Supra i stället för att konstruera en egen rak sexa. Morgan satte den i Plus Six. Ineos använder en nedtrimmad variant i Grenadier, terrängbilen som bygger vidare på gamla Land Rover Defenders idé.
Samma motor, andra emblem: till vänster Ineos Grenadier, till höger Toyota GR Supra. Foto: Pixelatedfacealex / Wikimedia Commons (CC BY 4.0 respektive CC BY-SA 4.0)
Att sälja motorer till andra är inget nytt för BMW — men att tre helt olika kunder, en japansk volymtillverkare, en brittisk sportvagnsbyggare och en nystartad terrängbilsfirma, landar i samma val säger något. Det finns helt enkelt inte särskilt många moderna raka sexor kvar att köpa, och av dem som finns är B58 den som kombinerar effekt, utsläppsgodkännande och driftsäkerhet bäst.
Var den sitter 2026
Spännvidden är det som imponerar. I grundutförande ligger effekten runt 290 hk i modeller som 735i och Grenadier. I 40i-familjen — X3, X5, Z4, 5-serien — pratar vi 340 till 390 hk beroende på version och årsmodell. Nya X5 G65 har en B58 på 400 hk. Bovensiepen skruvar upp sin till 435 hk i Spider. Och överst står alltså M350 xDrive i nya 3-serien med 443 hk och 580 Nm.
Det är en och samma grundmotor, med drygt 150 hästkrafter mellan botten och toppen, i allt från en fyrhjulsdriven terrängbil till en bakhjulsdriven sportvagn. Få motorer i modern tid har sträckt sig så långt.
Hur länge till?
Här blir det oklart, och vi tänker inte låtsas något annat. BMW har bekräftat att 3-serien behåller sexcylindrig bensinmotor i den nya generationen, och att M350 xDrive blir enda sexan i serien. Det är ett besked som sträcker sig några år framåt, inte mer. Vad som händer efter det beror på hur EU:s omarbetade koldioxidkrav för 2035 slutligen ser ut — förslaget från kommissionen i december 2025 mjukade upp nollutsläppskravet till en 90-procentig minskning, men det har ännu inte tagit sig igenom parlament och råd. Fram till dess är varje uttalande om B58:ans slutdatum en gissning.
Vår hållning är enkel: så länge BMW fortsätter lägga effekt på den här motorn i stället för att pensionera den, är det ett tecken på att sexan inte är en kvarleva utan ett argument. Neue Klasse är rätt väg framåt, och vi har skrivit mycket positivt om iX3 och i3. Men den dagen det står en 3-serie i hallen som inte går att beställa med rak sexa försvinner något som faktiskt skiljer BMW från de flesta andra.
Nästa hållpunkt är avtäckningen av produktionsversionen av nya 3-serien. Då får vi svenska priser på M350 xDrive — och ett besked om hur BMW själva tänker kring sexan framåt. Vi återkommer.