Sveriges laddnät klarar EU-kraven — så långt når BMW:n i sommar
Sverige har passerat 700 000 laddbara bilar och uppfyller nu i princip EU:s krav på publik snabbladdning. Lagom till semestern är frågan inte längre om du hittar en laddare på vägen — utan vad den kostar.
Det är en sommar som känns annorlunda för den som rullar ut på E4:an i en iX3, en i4 eller en i5. För bara några år sedan var laddstopp på en längre tur en planeringsövning värdig en militärkampanj: var finns laddaren, fungerar den, och hur lång är kön? I dag är räckviddsångesten på god väg att ersättas av något mer odramatiskt — funderingen på vilken app som ger billigast kilowattimme.
Bakom skiftet ligger en utbyggnad som gått fortare än de flesta vågade hoppas. I våras lämnade regeringen in Sveriges handlingsprogram enligt EU:s förordning om infrastruktur för alternativa drivmedel, AFIR, till EU-kommissionen. Slutsatsen var tydlig: utbyggnaden av publika snabbladdningsstationer uppfyller i princip kraven för lätta fordon, och Sverige ligger långt fram även när det gäller tunga fordon längs de stora vägstråken.
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson konstaterade i samband med inlämningen att Sverige står väl rustat och har lagt en stark grund för den fortsatta elektrifieringen av transportsektorn. AFIR kräver bland annat att det ska finnas publika laddstationer var sjätte mil i bägge riktningar längs TEN-T-vägnätet — alltså de stora europavägarna som de flesta semesterfärder följer.
Siffrorna bakom är värda att stanna upp vid. Sverige har nu passerat 700 000 laddbara personbilar, och den publika laddinfrastrukturen omfattar runt 66 500 laddpunkter fördelade på drygt 9 000 stationer. Av dem är omkring 10 500 snabbladdpunkter — den sortens effekt en BMW på Neue Klasse-plattform verkligen kan dra nytta av. Till det kom under 2025 nära 174 000 nya laddbara bilar på vägarna, varav drygt hälften rena elbilar.
Och utbyggnaden bromsar inte in. I maj beviljade Klimatklivet — Naturvårdsverkets stödprogram — ett rekordstöd på 900 miljoner kronor till laddinfrastruktur, fördelat på 568 platser runt om i landet och motsvarande över 3 700 nya ladduttag. Johan Thorell, som leder Klimatklivets enhet för laddinfrastruktur, har beskrivit stödet som rekordstort och något som ger laddstationer i hela landet. Regeringen har dessutom aviserat att förstärka Klimatklivet med 1,5 miljarder kronor om året fram till 2028. Med andra ord: stolparna fortsätter att komma.
Vad betyder det här konkret för dig som äger en elektrisk BMW? Att en sommartur Stockholm–Smögen eller en sväng upp till fjällen inte längre kräver att du ringer fram laddarna i förväg. En iX3 på Neue Klasse-plattform kan i gynnsamma fall klara en bra bit över 800 kilometer på en laddning, och med 400 kW laddeffekt är ett kaffestopp ofta nog för att fylla på det du behöver. Den verkliga frågan har flyttat från täckning till plånbok: hemma landar du på 1,50–3,50 kronor per kWh, medan en publik snabbladdare snarare kostar 3,50–6,50. Sommarens elpriser väntas dessutom svänga rejält — billiga blåsiga dagar varvas med dyra, torra och vindfattiga.
Vårt råd inför semestern är därför detsamma som BMW:s egen laddplanerare i praktiken jobbar efter: ladda hemma till fullt innan avfärd, gör de stora påfyllningarna där det är billigt, och låt snabbladdaren vara det korta stoppet som tar dig vidare. Lägg det bredvid förtätningen av snabbladdare längs de svenska vägarna och den nya elbilspremien, så framträder en sammantagen bild: tröskeln för att semestra elektriskt har aldrig varit lägre. Vi på AutoPower bevakar utbyggnaden och återkommer med uppdateringar när nästa pott pengar landar.