45 procent el i augusti — ändå är Sverige sist i Norden
Nästan varannan ny bil som registrerades i Sverige i augusti var en elbil. Samtidigt slår branschen fast att Sverige ligger sist bland de nordiska länderna — och att två statsråd har fel om saken.
Mobility Sweden släppte augustisiffrorna i dag. 22 584 nya personbilar registrerades under månaden, en uppgång med 12 procent jämfört med augusti i fjol. Elbilarna stod för 45 procent av dem — mot 34 procent samma månad förra året. I ren volym är det en ökning med 49 procent. Hittills i år ligger elandelen på 42 procent, upp från 35.
Det där är siffror som hade varit otänkbara att skriva ner för tre år sedan, när bonusen just dragits in och marknaden tvärnitade. Julisiffran vi skrev om i början av augusti låg på knappt 43 procent. Nu tickar den uppåt igen, och den här gången utan att någon subvention drivit på.
Jessica Alenius, vd på Mobility Sweden, kopplar utvecklingen till att utbudet hunnit ikapp: elbilarna stärker sin ställning i flera kundsegment samtidigt. Bland privatkunderna ligger elandelen på 39 procent hittills i år, upp från 32 — och ungefär två tredjedelar av de köpen sker via privatleasing. Den siffran är värd att lägga på minnet, för den säger att svenskens elbilsköp i praktiken är ett abonnemang, inte ett ägande.
Och så kommer den obekväma delen. Samma vecka gick Mobility Sweden ut och rättade två statsråd. Landsbygdsminister Peter Kullgren och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari hade i en klimatdebatt uppgett att Sverige ligger trea i Norden på elbilsandel. Alenius svar är kort och obarmhärtigt: Sverige har både under 2025 och hittills under 2026 placerat sig sist bland de nordiska länderna. Trea var vi 2022 till 2024. Sedan tappade vi tre placeringar.
Oenigheten handlar om vilka årtal och vilket dataunderlag man tittar på, och sådant kan man bråka om. Men riktningen är svår att bortförklara. När Norge ligger där Norge ligger, och Danmark och Finland dessutom dragit ifrån, räcker det inte att peka på att kurvan pekar uppåt hemma. Alla nordiska kurvor pekar uppåt. Vår gör det långsammast.
Mobility Swedens förklaring är att incitamenten försvann medan fossilbilen samtidigt blev billigare att äga för både hushåll och företag. Det är inget kontroversiellt påstående — det är ungefär vad man kan läsa ut av kalendern. Branschen vill nu se skarpare styrmedel. Regeringen har hittills svarat att marknaden ska klara sig själv. Augustisiffran ger, ärligt talat, visst stöd åt bägge sidor.
För oss som skriver om BMW är det här mer än en tabell. Vi konstaterade så sent som i lördags att varannan X3-order i Europa numera är en iX3, och att BMW passerat två miljoner sålda elbilar. En svensk marknad som ligger på 45 procent el är precis den marknad där en sådan modellmix får fullt genomslag. Mobility Sweden bryter tyvärr inte ner elandelen per märke, och BMW Sverige redovisar inte sin drivlinemix separat — så den exakta svenska iX3-andelen är fortfarande en siffra vi saknar. Vi har frågat efter den och släpper inte den tråden.
Resten av statistiken förtjänar en rad. Lätta lastbilar gick starkt: 3 145 registreringar i augusti, plus 27 procent, med 30 procent el under månaden. Tunga lastbilar backade 7 procent till 351 fordon, och bussarna rasade 59 procent. Det är den tudelning Mobility Sweden själva sätter i rubriken — personbilssidan lyfter medan de tunga segmenten kärvar.
Nästa avstämning kommer om en månad, och då har hösten börjat på riktigt. Frågan vi tar med oss är om 45 procent är ett tak eller en avsats. Ett par saker talar för det senare: i3 börjar levereras, iX3 fyller orderböckerna, och konkurrenterna rullar ut sina egna Neue Klasse-svar. Men så länge Sverige ligger sist i Norden är det ingen idé att gratulera sig själv för hårt.