AutoPower Podden 2026-08-21

Transkription

Aina: Hundratre mil. På en enda laddning. Ingen laddpaus, inget kaffe vid en snabbladdare, bara väg.

Aina: Det är siffran som ligger på hela branschens frukostbord i dag, och innan avsnittet är slut ska vi ha vänt på den, luktat på den och sagt vad den faktiskt betyder för dig som kör hem från jobbet i kväll.

Aina: Hej och välkomna till AutoPower Podden, fredag den tjugoförsta augusti.

Aina: Jag heter Aina, och i studion har jag Markus, som redan höjde ena ögonbrynet när jag läste rubriken, och Nikolai, som höjde båda armarna i luften.

Aina: Och så har vi förstås Ellen Volt med oss, som varje dag, och hon får sista ordet om räckviddsrekordet i Elen med Ellen.

Aina: På bordet i dag: elbilsrekord både på laddning och i försäljningsstatistiken, tre forumfrågor som ingen har svarat på, en dragkrok som skänkes bort helt gratis, och i Backspegeln en tolvcylindrig historia som fortfarande får folk att le. Vi börjar utanför BMW-bubblan.

Aina: Omkörningen, där vi tittar på bilvärlden i stort innan vi går hem till vår egen.

Markus: Och i dag är bilvärlden i stort mest ett enda långt vägarbete.

Aina: Det får vi strax, men först statistiken. Bland svenska privatkunder slår elbilarna nya rekord den här månaden. Det är inte tjänstebilsflottorna längre, det är vanliga hushåll som byter.

Nikolai: Och det är det som är det stora, tycker jag. Privatköparen betalar med egna pengar. Den köper inte en teknik för att en policy säger det, den köper för att kalkylen går ihop.

Markus: Eller för att andrahandsmarknaden på tre år gamla elbilar har blivit brutal. Man får en väldigt mycket bil för pengarna nu.

Aina: Samtidigt byggs det laddare. En av de stora laddoperatörerna öppnar över tvåhundrafemtio nya snabbladdare i närtid, efter att en långdragen arbetsmarknadskonflikt har lättat.

Nikolai: Tvåhundrafemtio!

Markus: Det är egentligen den viktigare nyheten av de två. Räckvidd är en siffra i en broschyr. Laddare i marken är infrastruktur.

Aina: Och från Norge kommer en historia om en förare som gör sjutusen mil om året i elbil. Inte som experiment, utan som jobb.

Markus: Sjutusen mil. Det är ungefär tre gånger vad en svensk normalbilist kör.

Nikolai: Och då är man ju bortom alla teoretiska diskussioner. Då vet man exakt var varenda laddare på sträckan står och vilken som brukar strula.

Aina: Så till helgen och verkligheten på vägen, för i dag ligger det tjugo störningar med mycket stor påverkan i landet, och nästan varenda en är vägarbete.

Aina: Fyran i Skåne är hårdast drabbad, både vid trafikplats Kropp och på sträckan mellan Örkelljunga och Skånes Fagerhult, i båda riktningarna. Ska du söderut i kväll, lägg på en halvtimme.

Markus: Och tjugan över bron vid Hjälmare kanal, plus artonan vid Sandbäcken. Det är som om hela mellansverige beslutade sig för att asfaltera samtidigt.

Nikolai: Vädret är i alla fall snällt. Elva grader och halvklart i Stockholm och Göteborg, tjugo i Malmö men med regnskurar i luften, och Östersund tar hem dagen med sol och femton grader.

Aina: Och det där är faktiskt en BMW-vinkel, för sensommar med regnskurar på varm asfalt är precis när sommardäck som gått fyra säsonger visar vad de går för.

Markus: Kolla mönsterdjupet i helgen. Under fyra millimeter på en bakhjulsdriven bil i vattenplaning är ingen rolig upplevelse, oavsett hur många hästar du har framför dig.

Aina: Bra där. Och talar vi räckvidd och verklighet, så leder det oss rakt in i dagens största BMW-nyhet.

Aina: Nyheter i BMW-världen, och vi börjar med den där siffran. Nya i ex tre uppges ha kört över hundra mil på en laddning. Flera oberoende biltidningar rapporterar samma sak, och landar runt hundratre mil.

Nikolai: Hundratre mil! Det är Stockholm till Malmö och en bra bit på väg tillbaka igen.

Markus: Och nu ska vi vara källkritiska, för vad vet vi egentligen? Vi vet att det är en tillverkarstyrd körning. Vi vet inte hastighet, temperatur, däcktryck eller hur mycket man har hyvlat på komforten.

Aina: BMW själva pratar om en räckviddsdemonstration, inte om en typgodkänd siffra.

Markus: Precis. Och det är skillnaden mellan ett rekord och ett löfte. Ingen kommer att göra hundratre mil på fyran i hundratjugo med taklast och tre grader ute.

Nikolai: Nej, men är inte det lite orättvist ändå? Vi accepterar ju att en tillverkare visar en toppfart som ingen kör i, eller en förbrukning som ingen når.

Markus: Det där är faktiskt ett bra motargument, Nikolai. Vi har haft blandad körning enligt tabell i trettio år och ingen har någonsin sett den i sin egen tankmätare.

Aina: Och det viktiga är väl ändå att golvet höjs. Är demonstrationssiffran hundra mil så är vardagssiffran anständig även i november.

Markus: Där är vi överens. Batteriet i nya generationen är en rejäl arkitekturändring, inte bara fler celler. Det märks mest i laddkurvan, inte i toppsiffran.

Aina: Nyhet nummer två: det har publicerats bilder från en fotosession i BMW:s egna studior på en em tre Touring i gee tee tre-tappning.

Nikolai: En kombi i racingutförande?

Markus: Lugn. Det är en fotosession och en studiobil. Vi vet inte om det är en utställningsbil, en kampanjbil eller något som faktiskt ska rulla i en startuppställning.

Aina: Men själva tanken är rolig. Kombi, bred kaross, vinge.

Markus: Den är inte bara rolig, den är precis vad hela em-avdelningen har byggt sitt varumärke på. Att göra något fullständigt onödigt, och sedan göra det ordentligt.

Nikolai: Och nyhet tre då, konceptbilen under Neue Klasse-paraplyet med em-skylt på?

Aina: Ja, den fortsätter att droppa bilder. Och där ser man att den elektriska em-bilen inte blir en tyst sedan med snabb nollhundra, utan att man jobbar hårt med hur den ska kännas.

Markus: Det är den svåra biten. Man kan konstruera prestanda. Man kan inte konstruera karaktär lika enkelt, och BMW vet om att det är det de säljer.

Aina: Och en liten fotnot till helgen för den som gillar både bilar och golf: BMW Championship spelas nu, och en svensk finns med i en utvald grupp i toppen.

Nikolai: Vilket betyder att BMW-loggan syns i tv i helgen även för dem som inte tittar på bilprogram. Smart.

Aina: Från nyheter till er som faktiskt skruvar. In i Forumet.

Aina: I dag har vi en ovanlig dag i forumet. Noll trådar med svar, men tre riktigt bra frågor som ligger obesvarade. Och det tänker vi göra något åt.

Markus: Ovanligt. En fredag i augusti brukar folk skruva.

Aina: Vi tar dem i tur och ordning. Först Muppjacob, som precis köpt en sjuttio... förlåt, en sju tretti av åttiotvå... nej, av nittiotvå, alltså en e trettitvå.

Markus: Andas, Aina.

Aina: Tack. En sju tretti från nittiotvå, alltså e trettitvå. Bilen har coilovers runt om, och den förre ägaren monterade aldrig tillbaka krängningshämmaren fram, eftersom de nya hylsorna saknar fästen för stabilisatorstagen.

Nikolai: Kört utan krängningshämmare fram? På en sjua?

Markus: Det är precis lika illa som det låter. En stor tung sedan utan främre krängningshämmare rullar som en färja i sidvind och blir dessutom oförutsägbar när du måste väja.

Aina: Jacob vill svetsa egna fästen och efterlyser mått från en originalbil, alltså exakt var det övre fästet för stabilisatorstaget sitter på dämparhylsan.

Markus: Och det är helt rätt tänkt. Men två saker: mät på en originalbil, inte efter en bild, och kom ihåg att coiloverhylsan har en annan ytterdiameter än originalbenet. Kopierar du måttet rakt av hamnar leden i fel vinkel.

Nikolai: Och svetsen i sig, då? Det sitter ju på en fjädringsdel.

Markus: Just det. Det här är en säkerhetsdetalj. Har du inte MIG-vana på godstjocklek över fem millimeter, låt en verkstad göra själva fogen. Rita och passa in själv, låt någon annan lägga strängen.

Aina: Har du en original e trettitvå i garaget och kan ta måttet med skjutmått, då gör du en riktig insats i dag. Svara i tråden.

Aina: Fråga två: edstein har en e nittioett tre tjugo i från två tusen nio med en fyrtiotre-motorn, och söker begagnade injektorer med rätt index.

Nikolai: En fyrtiotre. Där tog det slut för många.

Markus: Det är BMW:s magerförbränningsmotor, och den bär hela sin dåliga rykte på just injektorerna och tändspolarna. Nya delar kostar mer än vad bilen är värd på dålig dag.

Aina: Han söker alltså begagnade, med rätt indexnummer. Artikelnumret och indexet ligger i tråden.

Markus: Och där är min viktigaste invändning: index spelar roll. Blandar du index på fyra injektorer får du ojämn tomgång och feltändningskoder som du kommer att jaga i månader. Alla fyra ska matcha.

Nikolai: Och begagnade injektorer är ju alltid en chansning?

Markus: De ska testas. Läckage- och sprutbildstest hos en dieselverkstad kostar en bråkdel av en ny injektor, och då vet du vad du köpt i stället för att gissa.

Aina: Har du en fyrtiotre-injektorer liggande i garaget efter en motorbyte eller en skrotbil, hör av dig till Robert i tråden.

Aina: Och fråga tre, kanske den mest vardagliga: Tom Sarndal har en fyra tjugoåtta i cabriolé från två tusen fjorton, och tycker att styrningen känns trög och lite knyckig i motorvägsfart. Annars går bilen fint.

Markus: Trög och knyckig i hög fart, men bra i övrigt. Då tänker jag tre saker, i den ordningen.

Markus: Ett: däck och tryck. Ojämnt slitna eller överpumpade däck ger exakt den känslan. Två: hjulinställningen, framför allt cambern bak på en cabriolé som har stått lågt. Tre: den elektriska servostyrningen och dess mjukvarustyrning.

Nikolai: Och en cabriolé är ju tyngre och vekare i karossen än en kuppé.

Markus: Där sa du det själv, Nikolai. Ta bort taket, lägg till hundra kilo förstyvning, och du får en bil som svarar långsammare på små rattrörelser. En del av det är inte fel, det är konstruktion.

Aina: Men det knyckiga är värt att kolla upp?

Markus: Knyckigt är aldrig normalt. Det är antingen däck eller en servo som inte hänger med. Börja billigt, sluta dyrt.

Aina: Vad tror ni? Har ni haft samma sak i en fyra-serie cabriolé? Svara i tråden, länk i shownotes. Tre frågor, noll svar, det ändrar vi på i kväll.

Nikolai: PowerBörsen, och i dag är det tomt på bilar. Alla annonser vi inte redan har pratat om ligger i karantän.

Markus: En fredag utan en enda övervärderad tre trettifem i. Vad ska vi ta oss till.

Nikolai: Men det finns en delannons, och den är faktiskt en av dagens bästa grejer. En löstagbar dragkrok till e trettinio. Göteborg. Skänkes bort.

Aina: Skänkes? Alltså gratis?

Nikolai: Gratis. Hämtas på Heden i Göteborg.

Markus: En komplett löstagbar krok till en femma av den generationen kostar mellan tvåtusen och fyratusen begagnat om den är i skick. Och nu ligger den och väntar på någon med en kombi och en ledig eftermiddag.

Nikolai: Och det är precis den detaljen som säljer en e trettinio Touring till småbarnsfamiljen. Släpvagn till återvinningen, cykelhållare, husvagn om man vill.

Markus: Kolla bara två saker på plats: att kulhandsken sitter kvar och inte glappar, och att kablaget följer med. Ett elsats-kablage till en femma kostar mer än kroken.

Nikolai: Så domen. Marknadsvärde några tusen, pris noll kronor, och en del som gör bilen märkbart mer användbar.

Markus: Det är inte ens en diskussion.

Nikolai: Domen är: fynd. Dagens tydligaste fynd på hela börsen. Kolla annonsen på PowerBörsen, länk i shownotes, och var snäll och hämta den så den inte hamnar i containern.

Aina: Och då lämnar vi över till Ellen Volt, för i dag har vi lovat en sak: att göra hundratre mil begripligt.

Ellen: Tack Aina! Och jag ska börja med att försvara både Markus och Nikolai, för ni hade båda rätt, fast om olika saker.

Ellen: Markus sa att siffran inte är ett löfte. Det stämmer. Nikolai sa att golvet höjs. Det stämmer också. Skillnaden mellan de två är i princip bara högerfoten och termometern.

Nikolai: Så hur gör man för att köra hundra mil på en laddning, rent praktiskt?

Ellen: Man gör tre saker. Man håller nere farten, för luftmotståndet växer med kvadraten på hastigheten. Man undviker onödiga stopp och starter. Och man kör när det är varmt ute.

Ellen: En elbil i nittio kilometer i timmen på en sommardag kan dra en tredjedel mindre än samma bil i hundratjugo i november. Det är inte marknadsföring, det är fysik.

Markus: Men Ellen, är inte det då lite av en fuskövning? Ingen kör i nittio hela vägen till Malmö.

Ellen: Jo, men vet du vad som är gôrkul med det? Det gäller ju din diesel också. Du har bara aldrig behövt bry dig, för du tankar på fyra minuter.

Ellen: Och det är hela grejen. Elbilen gör förbrukningen synlig. Bränslebilen döljer den. Samma fysik, olika mätare.

Aina: Så vad ska en lyssnare ta med sig från rekordet?

Ellen: Att man ska sluta jämföra toppsiffror och börja jämföra laddkurvor. Det är inte hur långt bilen går på en laddning som avgör din resa, det är hur många minuter du står stilla när du väl laddar.

Ellen: En bil som går åttio mil men laddar från tio till åttio procent på arton minuter slår en bil som går hundra mil och behöver fyrtio minuter. Varje gång.

Nikolai: Det där hade jag faktiskt inte tänkt på så.

Ellen: Och så en myt jag vill ta ner medan jag har mikrofonen: att man måste ladda till hundra procent. Det ska man nästan aldrig göra på en snabbladdare. De sista tjugo procenten tar nästan lika lång tid som de första åttio.

Aina: Vi hade ju också nyheten om föraren i Norge som kör sjutusen mil om året —

Nikolai: Asch. Nu ringer Kjell igen.

Aina: Nämen tjenare Kjell! Vad har du för roligt att säga i dag?

Kjell: Ja hej. Någon måste säga det rakt ut: det där räckviddsrekordet är ingen bilkörning, det är en tävling i att inte köra.

Ellen: Hej Kjell! Du har ju faktiskt en poäng i att det är en demonstration.

Kjell: Tack Ellen, du är alltid trevlig, och det är inte dig jag är arg på. Men hundratre mil i krypfart är ingen prestation. Jag körde min gamla femma från Helsingborg till Stockholm på en tank med släp och kylskåp i, och då höll jag laglig fart hela vägen.

Markus: Kylskåpet lär ha hjälpt aerodynamiken.

Kjell: Skratta ni. Och en sak till, för allt hänger ihop: hur ska folk köra hundra mil när halva fyran i Skåne är avstängd i båda riktningarna? Vid Kropp står man ju still, och då spelar det ingen roll om man har batteri eller diesel, för då är det ju liksom —

Aina: Hallå? Kjell? Hallå…

Markus: Nej. Nej, vi tappade honom. Väldigt dålig täckning där i Skåne.

Nikolai: Linjen var alldeles knivskarp.

Markus: Den var utmärkt.

Aina: Kjell, om du hör oss, ring in igen!

Ellen: Han hade ju rätt i en sak i alla fall, och det tycker jag att vi ska ge honom. Räckvidd spelar ingen roll i en kö.

Ellen: Men då vill jag lyfta det till något användbart, för det där med köer är faktiskt elbilens starkaste gren. Står du still i en kö drar en elbil nästan ingenting. En förbränningsmotor på tomgång drar hela tiden.

Ellen: Så en pendlare som står i Essingeleden varje morgon får en helt annan kalkyl än någon som kör landsväg i nittio. Och det är därför jag aldrig svarar entydigt på frågan om elbil lönar sig. Det beror på var du står still.

Aina: Och Ellen, vi hade ju nyheten om att elbilarna slår rekord bland just privatkunder. Ser du samma sak i frågorna du får?

Ellen: Ja, änna tydligt! För två år sedan fick jag frågor om ifall det funkar över huvud taget. I dag får jag frågor om vilken laddbox man ska välja och hur man läser en batterirapport på en begagnad bil.

Ellen: Och det är ett moget marknadsläge. Folk har bestämt sig, nu vill de bara göra rätt.

Nikolai: Ett sista snabbt råd till helgen?

Ellen: Ska du köra långt i helgen: ladda till åttio hemma, planera ett laddstopp i stället för två, och sätt däcktrycket rätt. Det sista är gratis och ger flera procent räckvidd. Sen finns hela elbilsguiden på autopower.se om du vill läsa mer.

Aina: Tack Ellen. Och nu backar vi rejält i tiden.

Markus: Backspegeln. Och i dag går vi tillbaka trettinio år, till nittonhundraåttiosju, och till just den bilserie som Jacob i forumet nu står och mäter på: e trettitvå, sjuan.

Markus: För det var med den bilen BMW gjorde något ingen tysk tillverkare hade gjort sedan andra världskriget. Man byggde en personbil med tolv cylindrar.

Nikolai: Sju femtio i.

Markus: Sju femtio i. Fem liter, tolv cylindrar, och en effekt som var självbegränsad till tvåhundrafemtio hästar för att alla var överens om att det räckte.

Aina: Och det där var ju en kapprustning.

Markus: Det var en ren prestigefråga. Konkurrenten i Stuttgart hade inte hunnit, och BMW ville vara först. Motorn var i praktiken två sexcylindriga halvor med varsitt styrsystem, vilket också betyder att den kunde köra hem på sex cylindrar om en halva lade av.

Nikolai: Det är ju nästan lite mainframe över det.

Markus: Och det är också anledningen till att en e trettitvå med tolvan är en fantastisk bil att äga och en fruktansvärd bil att laga. Allt finns i dubbel uppsättning. Även fakturorna.

Aina: Men Jacobs bil är ju en sju tretti, alltså sexan.

Markus: Och det är faktiskt den kloka sjuan. Samma kaross, samma otroliga komfort, hälften så många tändstift. Den bilen är ett av åttiotalets stora fynd i dag, om man hittar en rostfri.

Markus: Och tanken bakom e trettitvå lever kvar. Flaggskeppet är där man lägger tekniken först, innan den sipprar ner i tre-serien. Precis det ser vi nu igen, fast med batteriarkitektur i stället för cylindrar.

Aina: Från tolv cylindrar till hundratre mil på en laddning. Samma tanke, ny valuta.

Aina: Då sammanfattar vi. I Omkörningen hade vi rekord för elbilar bland privatkunder, nya snabbladdare på väg och tjugo vägarbeten som förstör din fredagskväll om du ska söderut.

Aina: I nyheterna kom räckviddsdemonstrationen med nya i ex tre, bilder på en em tre Touring i racingtappning, och mer om den elektriska em-konceptbilen.

Aina: I Forumet hade vi tre obesvarade frågor: stabilisatorfästen på en e trettitvå, injektorer med rätt index till en fyrtiotre, och en trög styrning i en fyra tjugoåtta i cabriolé. Gå in och svara, det tar er två minuter och räddar någons helg.

Aina: På PowerBörsen skänks en löstagbar dragkrok till e trettinio bort i Göteborg, Ellen förklarade varför laddkurvan slår räckvidden, och Markus tog oss tillbaka till tolvcylindriga åttiotalet.

Aina: Och i morgon, lördag den tjugoandra augusti, öppnar börsen igen. Tre bilannonser släpps ur karantän, bland annat en tre trettifem i och en fem tjugo d, så då blir det fynd eller överpris på riktigt.

Nikolai: Följ podden där du lyssnar, tipsa oss om ämnen, och häng med i forumet. Kör försiktigt förbi vägarbetena i helgen, kolla mönsterdjupet innan regnskuren, och vi hörs i morgon.