Zinoberröd 138 – färgen ingen lackerare i världen kan blanda

Transkription

Markus: En man har jagat samma röda färg i flera år. Lackerare, BMW, filialer i Tyskland, till och med ett labb i Stockholm.

Nikolai: Och ingen av dem kan blanda den?

Markus: Ingen. Färgen sitter på bilen. Men receptet är som bortblåst.

Aina: Håll kvar vid den där burken, Markus. Vi öppnar den om en stund.

Aina: Hej och varmt välkomna till Auto-Pauer-podden! Tisdag den sjunde juli, mitt i industrisemestern. Jag heter Aina, och med mig har jag gänget. Markus, husets skruvare, och Nikolai, vår yngste och ivrigaste.

Nikolai: Sexton grader och lätt regn i Malmö. Så mycket för semesterväder.

Markus: Skruvarväder, kallar jag det. Perfekt att stå i garaget när himlen ändå gråter.

Aina: Och det klarnar mot helgen, tjugo, tjugoen grader lovas det. Så cabbie-folket får hoppas.

Aina: På menyn idag. En färg som ingen i världen verkar kunna återskapa. En fabriksny 330e som löste sitt eget mysterium. Och en fråga om luftbälgar som fler nybilsköpare borde ställa sig.

Nikolai: Plus färska nyheter ur BMW-världen, och en riktig däckpärla på PowerBörsen. Häng kvar.

Aina: Vi börjar där vi alltid börjar. I forumet.

Aina: Och vi börjar med den där färgen. En medlem kör en 3-serie i Zinoberröd, färgkod 138. En djup, klassisk röd.

Markus: Och han har försökt i åratal. Inte veckor. År. Att få fram exakt originalreceptet.

Nikolai: Och ingen lyckas? Ingen enda?

Markus: Nej. Lackerare säger nej. BMW säger nej. Filialerna i Tyskland säger nej. Ett labb i Stockholm som skannar färgen, säger nej. Alla landar bredvid.

Aina: Så nu får en aning mörkare röd ersätta original-färgen, helt enkelt för att skärmarna redan är omlackade i den nyansen.

Nikolai: Det är ju nästan sorgligt. Han tvingas anpassa hela bilen efter det näst bästa.

Markus: Och det säger något om gamla solid-färger. De åldras, de bryts ner av sol och tid. Nyansen på en trettio år gammal skärm är inte samma sak som en färsk blandning. Du matchar mot något som redan flyttat sig.

Aina: Precis. Man jagar ett mål som rör på sig. En metallic går ofta att komma nära, men en solid röd som den här är hänsynslös. Ögat ser minsta avvikelse i dagsljus.

Nikolai: Så vad ska han göra?

Markus: Min ärliga hot take? Sluta jaga spöket. Lacka om hela partiet i den nyans han redan har på skärmarna, så att bilen är enhetlig. En bil i en röd ton slår en bil i tre.

Aina: Eller så letar han rätt på en riktig gammal färgmästare. En som blandar för hand mot ett soligt referensprov. De finns kvar, men de blir färre för varje år.

Nikolai: En färg som håller på att dö ut. Det är en sån där grej man inte tänker på förrän den är borta.

Aina: Och från en färg ingen kan blanda, till ett mysterium som faktiskt fick sitt svar. Minns ni 330e:n vi nämnde igår? Bakluckan som vägrade stänga?

Nikolai: Den fabriksnya! Bakruta öppen på skärmen, låset reagerade inte, och bagaget gick inte att öppna samtidigt.

Markus: Verkstan ville byta hela låset. Efter en halvtimmes felsökning. Och ägaren var skeptisk.

Aina: Och nu har han skrivit tillbaka. Han öppnade upp till själva låsmotorn. Själv.

Markus: Gjorde han? Bra karl.

Aina: Och där låg svaret. Låsmotorn hade hamnat i fel läge. Han snurrade helt enkelt runt kugghjulet för hand tills den kom i låsläge igen. Sen gick allt att stänga och öppna.

Nikolai: Så hela problemet var ett kugghjul i fel position?

Markus: Och verkstan ville sälja honom ett helt nytt lås.

Aina: Nu ska vi vara rättvisa. Det kunde ha varit låset. Men det är en fin påminnelse. Ibland är felet mekaniskt och enkelt, även på en bil full av mjukvara.

Markus: Öppna, titta, tänk. Innan du beställer en dyr reservdel du kanske inte behöver.

Nikolai: Och det för oss till dagens lyssnarfråga. En ny medlem, registrerad idag faktiskt, funderar på att köpa en i4 av 2024 års modell.

Aina: Välkommen till forumet, förresten. Och vad är frågan?

Nikolai: Han har hört att den har luftbälgar bak. Och undrar helt enkelt, krånglar de, eller håller de?

Markus: Bra fråga att ställa före köpet, inte efter. Luftfjädring bak ger fin komfort och håller nivån oavsett last. Men det är fler delar som kan ge upp. Kompressor, bälgar, nivågivare.

Aina: Samtidigt ska man inte måla fan på väggen. På en 2024:a är det här färsk teknik, och BMW har byggt luftfjädring länge. Inget att vara rädd för.

Markus: Nej. Men mitt råd? Lyssna efter en kompressor som går för ofta när bilen står still. Och kolla att bilen står jämnt i höjd på morgonen. Sjunker ena hörnet över natten, då finns en läcka.

Nikolai: Så inte en deal-breaker, men en punkt att pricka av vid provkörningen.

Aina: Precis så. Köp med öppna ögon, inte med stängda.

Aina: Vi tar en sväng ut i BMW-världen. Vad rör sig därute just nu?

Nikolai: Det skrivs mycket om M3 den här veckan. Och nu inte bara som racerbil på bana, utan om dess arv i rallyskogen.

Markus: E30 M3:an. Grupp A-eran. Många kallar den fortfarande en av de mest framgångsrika touring- och rallybilarna som byggts.

Aina: Och det är ett arv man lätt glömmer. Vi tänker M3 som gatans skarpaste, men den vann ju nästan allt den rörde vid på åttiotalet.

Nikolai: Fyrcylindrig, högvarvig, och det där ljudet. Jag hade gett mycket för att stå i ett svenskt dike och höra en sån gasa förbi.

Markus: Du hade stått i diket, ja. Det är oftast där man hamnar.

Nikolai: Med flit, den gången!

Aina: Och en annan sak som bekräftas nu, som faktiskt knyter an till en forumtråd vi hade uppe. Nästa X5 kommer även som heleldrift.

Markus: iX5, alltså. Och forumet var redan igång om den. En medlem gissar på pris från strax över 1,2 miljoner.

Nikolai: Och en detalj som fastnade hos mig. Någon påpekade att den väger runt 2,8 ton med batterier. Drygt 500 kilo mer än en motsvarande bränslebil.

Markus: Och det är kärnan i hela eldrifts-debatten i ett enda tal. Kraften finns där. Räckvidden börjar bli vettig. Men vikten, den går inte att trolla bort.

Aina: Ett halvt ton extra att bromsa, att svänga, att bära på däcken. Det märks. Både i körkänsla och i plånboken när däcken ska bytas.

Nikolai: Ändå säljer X5:an som smör. Även den laddhybrida ligger fortfarande över en miljon på begagnatmarknaden.

Markus: Folk röstar med plånboken. Och plånboken älskar en stor BMW, tydligen.

Aina: Och det för oss osökt in på PowerBörsen. Markus, vad har du fiskat upp idag?

Markus: En däckpärla. Framdäck till en M5 av allra senaste snitt. Pirelli P Zero R, tjugotummare, tvåhundraåttiofem breda.

Nikolai: Framdäck till en helt ny M5? Varför säljer man dem?

Markus: Här är det roliga. Säljaren skriver att han testade dem på sin icke-BMW först. Tyckte de greppade i torrt nästan som en Cup 2, men med bättre grepp i vått.

Aina: Och ändå gjorde han sig av med dem?

Markus: Han bytte till renodlade R-däck. För att kunna banköra. Så de här knappt inkörda däcken blev över.

Nikolai: Hur mycket mönster är kvar?

Markus: Åttio procent plus. Fem komma en till fem komma tre millimeter, mot sex nya. I princip färska. 3900 kronor paret, mot ett nypris på över 8000.

Aina: Det är ett fynd, det där. Halva priset för ett premiumdäck med nästan fullt mönster.

Nikolai: Fyra stycken finns, står det. Ligger i Kungsängen, kan skickas på pall.

Markus: Och mitt lilla råd på köpet. Kolla tillverkningsveckan i gummit. Åttio procent mönster hjälper inte om gummit är gammalt och hårt. Men på ett så modernt däck lär de vara pigga.

Aina: Kloka ord. Ett bra däckköp är halva bilen.

Aina: Och där, killar, landar vi för idag. En färg som håller på att dö ut. Ett kugghjul som räddade en dyr reparation. Och ett halvt ton extra som hela branschen brottas med.

Nikolai: Och imorgon? Jag hörde ryktas om ett riktigt spännande börsobjekt vi kanske hinner titta närmare på.

Markus: Du säger så varje dag.

Nikolai: Och nån dag har jag rätt!

Aina: Håll ut, Nikolai. Tack för att ni lyssnade. Kör försiktigt i regnet, och vi hörs imorgon här på Auto-Pauer-podden.