|
Sida 3 av 3
|
|
|---|---|
| Det tyckte INTE katten. | |
|
Men åååååå, vad glad jag blir, så fin! Lilla stackaren. Visst är det en Kungspyton, de är varken snabba eller intresserade av att bitas. Kungspyton är kelgrisen av alla ormar och de är oerhört goa och lätta att ha att göra med, just den där är en väldigt fin "morph" (avling) med den fantastiska färgen. Ägaren måste ha blivit superglad. De kan klara sig uppemot ett halvår utan mat om omständigheterna är rätt, inget bra för dem men ja, de klarar sig länge. |
|
|
Ja, det är en kungspyton, enligt husse. Självklart blev han superglad. Det tog tid innan jag lyckades få honom att inse att jag inte skämtade i telefon. Förhoppningsvis har han också lärt sig något av denna historia, nästa gång han ska flytta den. Färgen är fantastisk och som någon sa, nästan exakt samma som klädseln. Jag gissar att den gömde sig runt en kant av sätet. Så bra att den var svår att se och kunde tas för en läderkant. Men att den inte rörde sig när man letade? Är deras instinkt att vara blick stilla vid fara? |
|
|
När de känner av fara, försöker de antingen bli till en liten boll där de kryper ihop och gömmer huvudet inuti sin egen "kringla" eller så försöker de panikartat fly undan till det mörkaste, trångaste ställe som finns i närheten. Men eftersom den antagligen redan hittat något ställe och det har börjat röra sig kring den, har den antagligen legat helt still i väntan på att det ska lugna sig. De gör ju inga utfall såvida man inte har råttdoft på ett finger och viftar med det framför dem när de är hungriga, så det kan vara mycket svårt att hitta dem eftersom de ryms i förvånansvärt små utrymmen. Under sätena finns ju många delikata gömställen i skugga och mörker. |
|
|
Ja, den rullade ihop sig direkt runt handen när jag tog den. Lite märkligt däremot är att han inte flydde under sätet när jag lyfte på väskan den låg under. Enligt ägaren har de också förmåga att göra sig väldigt platta. Ja, man ska nog aldrig underskatta deras möjligheter att krångla sig in i minsta skrymslen. Ägaren trodde aldrig att han skulle ta sig ut ur det lilla lufthålet han lämnade i väskan. Edit: Verkar inte höra hemma i Amazonas som jag trott, utan i Afrika. Enligt Wikipedia tros den kunna leva i upp till två år utan mat. |
|
|
Bumpar denna antika tråd angående de senaste dagarnas snackis: Kungskobran Sir Väs som rymt i Skansenakvariet genom en armatur och ännu, idag efter fem dagar, är på rymmen. Länk Alltså, fem dagar? Det är ju i siffror en dag mindre än de veckor som kungspytonen Greger snyltgästade min bil. Så Sir Väs får nog beväpna sig med en stor portion tålamod och liten portion mat för att slå Gregers rekord. Men Greger hade en fördel: Sir Väs har inte förmånen att gömma sig i den troligen trevligaste plats en levande varelse kan befinna sig i: En BMW. Men jag är glad att det var en kungspyton och inte kungskobra jag hade som objuden inneboende. |
|
|
:-) Mina bilar: Länk |
|
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.