|
Sida 4 av 12
|
|
|---|---|
|
Tyvärr lär det inte det spelar särskilt stor roll vilken regering som sitter. Pengar skall in (till allt annat än vägar), Sverige har målat in sig i ett hörn och tror vi kan rädda världen... Inte direkt relaterat till bränslepriset, men tack alla nötter som röstade ja till EG när det begav sig! Nu kommer vi inte ur skiten och om det vore upp till mig så skulle ni få betala spektaklet ur egen ficka. Man får skiten man förtjänar sägs det. MVH Christofer |
|
|
Lite osäker på vad folk vill att riksbankschefen faktiskt ska göra. Ser mycket kritik och kan väl hålla med om att på längre sikt (typ 20 år) så kanske man inte skulle valt den väg som fått oss hit men som läget är nu så har han ju inte mycket val? Höjer han räntan (vilket väl iofs vore bra rent teoretiskt att bara ta stålbadet) så lär han ju skicka landet in i en ekonomisk istid av sällan skådat slag. Gissningsvis är det en hel del hushåll som får dra i bromsen redan vid säg 2% bostadsränta, vid 3% är det många som stannar av helt och vid 4% så är det nog kris på riktigt. Vid förra finanskrisen var det rubriker om folk som fick lämna sina hem vid runt 4% ränta, tror inte det är bättre nu. Sänka mer går väl knappast så det är ju bara att ligga kvar. Vad som kan bli riktigt intressant är en kommande lågkonjunktur. Hur ska ekonomin stimuleras då? Vill man ha billigare bensin så är nog högre ränta (och bättre kronkurs) inte det man ska hoppas på i första taget. |
|
| Ingves har ju fått kritik i flera år pga fixeringen vid 2% inflationsmålet. Om styrräntan hade hållits vid 0.5 som lägst hade vi ju inte blåst upp bostadsmarknaden till en stor cancersvulst. Men man ska försvara en migrationskatastrof också så då är man tvungen att elda på med låtsaspengar. | |
|
EU blev ett, av våra fördärv. |
|
|
Håller med malcus, men det är för sent att göra så mycket nu. Och i stort har han ju ändå följt sitt uppdrag. Men självklart skulle smällen tagits tidigare när den hade varit möjlig att ta, så den inte hade behövs nu när den inte längre är möjlig. Måla in sig i ett hörn är väl ett uttryck så bra som något. |
|
|
Ska man vara helt ärlig kan man inte lasta Ingves för allt. Riksbanken är väldigt beroende av vad ECB gör. Det är här han kommit i rävsaxen eftersom Sverige generellt klarar/gått bättre än stora delar av Europa. Men man kan samtidigt inte höja räntorna om inte ECB gör det. Stora frågan här är bara varför vi legat på en lägre ränta under lång tid? Håller med malcus där, hade vi legat runt 0,5% nu hade nog det sett lite annorlunda ut. Stora frågan är ju nu vad som kommer hända när vi börja se en avmattning i konjunkturen. Det är ett unikt läge som aldrig har upplevts förut. Att gå ifrån en högkonjunktur till en avmattning med låga räntor. Det går att fortsätta spekulera i detta hur länge som helst hur olika synpunkter. Men en sak är i alla fall säker, vi kommer aldrig att få uppleva en högräntemiljö igen. |
|
| Jo blir det rejäl lågkonjunktur så kan räntan behöva höjas. I synnerhet om det blir stagflation. | |
| Räntan kan mycket väl rusa även om det inte är troligt. | |
|
Dessutom om räntan rusar så har vi troligen rejäl inflation och då äts ju lånen upp på det sättet även om det gäller att kunna betala räntan under ett par år. Ska nog till en riktigt skum situation för att de som har någorlunda rimliga lån och marginal för högre ränta ska hamna i problem. Men fan vet med tanke på hur det sett ut i högkonjunkturen... Och det är nog rätt gott om de som inte har råd med högre räntor. |
|
|
Ingves jobbae med att få upp inflationen till 2% men hur beräknas inflationen? Jag har försökt få reda på det, detta är vad jag har hittat.... Om tex bensin går upp 10% kan SCB räkna bort det då man anser att årets bilar är 10% snålare och det kostar således inte mer per mil. Om TV apparater och datorer gått upp 10% kan SCB räkna bort det också för årets datorer är 10% snabbare än förra året, och upplösningn på en TVskärm är 10% bättre än förra året. Om hus och insatslägenheter gått upp 25% kan SCB räkna bort det också för ränta har sjunkit så mycket att månadskostnaden är samma. Det finns en massa sådana exempel.... de flesta stora prisökningar räknar man bort med olika kreativa argument när inflationen ska beräknas Detta system infördes visst för ett antal år sedan när flera stora långa löneavtal riskerade omförhandling om allt blev dyrare, Då bytte man till denna beräkningsmodell för att kunna få fram så låga sifforo att inga avtal kunde omförhandlas. Det är mycket som är styrt av index. Därför vill man fuska med räkningen på detta sätt. Inte då konstigt att så låga inflationssiffror redivisas hela tiden. |
|
| Det är ju självklart att inflationen är högre än KPI. Inte jämförs toppmobilen 2002 med toppmobilen idag direkt. På samma sätt är det med bilar/tvapparater/mat osv. Det jämförs zeta spaghetti 2002 mot Ica basic 2019. | |
| Per capita är ju det viktiga att mäta emot. | |
|
"malcus" Sure, men det gör ju att man kan få väldigt underliga inflationssiffror. Ett exempel. Om nya Iphone är dubbelt så dyr som gamla modellen men har fyra ggr så mycket minne så skulle inflationen bli -50% i år eller rättare sagt har vi deflation. Det är sjukt många justeringar och korrigieringar som görs på "inköpslistan" som används för att beräkna inflationen och man kan manipulera sifforna hur mycket man vill. |
|
|
@BMW_Man Är det verkligen så dom räknar? Då kan man få vilka siffror man vill om man är tillräckligt kreativ. |
|
| Det är just där problemet ligger, tro inte att staten räknar till din fördel. Finns många alternativa inflationsuträkningar som hamnar på 4-7%. En smygdevalvering av löner dvs. | |
|
Tror att det är en del här som har fått vissa saker om bakfoten. För er som inte orkar läsa långa versionen nedan: 1. I Sverige är KPI = Inflation 2. SCB kan inte räkna på det sättet som BMW_MAN skriver ovan. Det är helt fel. 3. SCB samlar in priser från hundratusentals varor och använder avancerad metodik för att hantera "kvalitetsjusteringar" KPI = Inflation. Riksbanken har preciserat det som ett mål för inflationen som innebär att den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. De allra flesta länder med inflationsmål har valt någon typ av KPI som målvariabel. I Sverige valdes KPI som målvariabel framför allt för att detta var det mest kända måttet på inflationsutvecklingen i Sverige. Varje månad samlar SCB in hundratusentals priser från tusentals försäljningsställen. Prisinsamlingen sker dels direkt i butikerna och dels via internet eller per telefon. För till exempel livsmedel samlas en stor mängd priser in via så kallade kassaregisterdata, det vill säga prisnoteringar direkt från butikernas kassasystem. Prisindex beräknas sedan och vägs samman med vikter baserade på en så aktuell konsumtionssammansättning som möjligt. Kvalitetsjusteringar En svår fråga när man beräknar KPI är hur man skiljer på pris- och kvalitetsförändringar. KPI ska bara mäta ”rena” prisförändringar. Därför ska inte en prisförändring som beror på att en produkts egenskaper har förändrats påverka KPI. För ungefär en fjärdedel av KPI:s produktkorg görs löpande kvalitetsjusteringar. När SCB exempelvis ska mäta priset på en cykel utgår man från en detaljerad specifikation, till exempel ”Herrcykel, 7-växlad, 28 tum”. Sedan besöker någon från SCB cykelaffären och frågar vilken som är den mest sålda cykeln enligt dessa specifikationer. De väljer sedan en cykel utifrån det och följer priset på den varje månad. Om den utvalda cykeln försvinner från butiken eller om en annan cykel med samma specifikation börjar sälja bättre byter SCB till den. Men om den nya modellens kvalitet inte är likvärdig med den tidigare modellens så måste de göra en kvalitetsjustering. En kvalitetsjustering innebär att man uppskattar ett värde på kvalitetsskillnaden mellan cyklarna och justerar priset på den nya modellen utifrån det. Det är naturligtvis svårt att göra med perfekt precision och ett antal olika metoder används för att få fram ett värde. Prisinsamlaren ska ange ett belopp i kronor som ska motsvara vad skillnaden i kvalitet bedöms vara värd för konsumenterna. Detta belopp går in i KPI‑beräkningen så att prisutvecklingen justeras med hänsyn till kvalitetsskillnaden. En mer avancerad metod bygger på en statistisk metod där man uppskattar hur mycket olika produktegenskaper betyder för priset (så kallade hedoniska regressioner). Med hjälp av dessa skattningar kan man sedan justera bort kvalitetsskillnadens värde i indexberäkningen. I KPI tillämpas denna metod för bland annat kläder. Metoden anses tillförlitlig men kräver att mycket data samlas in om produkterna. För bland annat datorer används en enklare metod. I den räknar man fram den genomsnittliga prisutvecklingen från en månad till nästa på datormodeller som fanns till försäljning i butiken under båda månaderna. Sedan multiplicerar man ihop månadsförändringarna för att få prisutvecklingen över flera månader. |
|
|
@ Arobat, Vi säger nog i princip samma sak. Mitt exempel med iPhonen faller ju in under ditt kapitel "Prisjusteringar." " Därför ska inte en prisförändring som beror på att en produkts egenskaper har förändrats påverka KPI. " Visst man räknar på supermånga olika matvaror men för det flesta husshåll är det ju inte om priset på havergrynsflingor har ökat med 5 öre, som ger genomslag i plånboken. För det flesta är det ju bara 3 varor, nämligen, bostad, bil och energi som är de riktigt tunga posterna och där har man "Kvalitetsjusterat friskt" sista tiden för att frisera sifforna. När konsumptionsmöster ändras stuvar man ju också om i varukrogen. När folk börjat äta ute mer så behöver ju korgen justeras för att motsvara detta. Allt detta gör att man inte bara ska acceptera sifforna som en absolut sanning. Ett annet exempel direkt från SCB själva. " Förändringar av hushållens bolåneräntor får ett direkt genomslag på indexet. En sänkning av Riksbankens reporänta, i syfte att höja inflationstakten på sikt, leder vanligtvis till sänkta bolåneräntor vilket bidrar till en nedgång för KPI". Så även om huset stigit i värde till dubbla priset kan KPI sjunka om räntan fallit så mycket att man betalar lägre ränta på lånet till banken varje månad. Det omvända gäller ju också. Även om värdet faller som en sten på villor och bostadsrätter kan KPI visa att vi har inflation och allt blir dyrare, bara räntan går upp snabbare än husen tappar i värde. |
|
|
BMW_Man: Ditt exempel med iPhone är fel. Det funkar inte så enkelt. Ditt resonemang ang "de flesta" stämmer inte på många jag känner. I vårt hushåll lägger vi ca 12000/månad på mat mm |
|
| Vilken kvalitetsjustering har SCB gjort på energi? För mig är det "två hål i väggen", alternativt diesel i pumpen på macken (som tråden handlar om). | |
|
aerobat: Kan du förklara hur det fungerar då ? Du skrev tex. "När SCB exempelvis ska mäta priset på en cykel utgår man från en detaljerad specifikation, till exempel ”Herrcykel, 7-växlad, 28 tum”. Sedan besöker någon från SCB cykelaffären och frågar vilken som är den mest sålda cykeln enligt dessa specifikationer. De väljer sedan en cykel utifrån det och följer priset på den varje månad. Om den utvalda cykeln försvinner från butiken eller om en annan cykel med samma specifikation börjar sälja bättre byter SCB till den. Men om den nya modellens kvalitet inte är likvärdig med den tidigare modellens så måste de göra en kvalitetsjustering. En kvalitetsjustering innebär att man uppskattar ett värde på kvalitetsskillnaden mellan cyklarna och justerar priset på den nya modellen utifrån det." Om man applicerar det på en en smartfone, tv eller dator och kör samma spec varje år och frågar vad det kostar får man ju en våldsam deflation eftersom skärm, minne och processor utvecklas så snabbt. Förra årets modell som uppfyller specen reas ju ofta ut för inga pengar alls. Förra året var kanske 0.5/4.0 Gb med VGA skärm top_of_the_line modellen. Iår är det 2,.0/32 Gb med HD som är toppmodellen och den gamla reas ut superbilligt. Vad är då KPI i detta fallet ? |
|
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.