|
Sida 1 av 2
|
|
|---|---|
| Generellt brukar många mena att värdeminskningen de första tre åren är omkring 50%. Men hur ser det ut därefter? Fjärde, femte och sjätte året? Som exempel kan en BMW 520 tjäna, som körs "normalt". | |
|
Hej, Man brukar räkna med ca 20% minskning år efter år... -- fjalar |
|
|
Utifrån nämnda "grundregel" fortsätter värdefallet i samma takt - dvs. 50% minskning var tredje år. Dock är den regeln kanske lite väl hård och många bilmodeller tappar inte fullt så mycket i värde som 50% var tredje år. Vilken 520 menar du? En G30-520i eller 520d, eller annan modell? Dieslar kan t ex vara lite gambling - utifrån politiska beslut kan de bli styvmoderligt värderade framöver.... Men å andra sidan kanske dieselpriserna (soppan) kommer att sjunka i takt med minskad efterfrågan i det fallet och det kan ju i viss mån hjälpa upp beg.priset...svårt att sia om! Sedan får man väl vara medveten om att oavsett bilval, är det en ekonomisk katastrof egentligen om man ser till värdeminskning/driftskostnader - frågan är bara hur stor katastrofen är! ;) Men man kan vända på det och säga att man köper en bil för att man ska ha användning av den. Jag tycker det blir lite avigt om man köper bil utifrån vilken man tror kommer att tappa minst i värdeminskning - då bör man kanske köpa en Volvo V70 eller liknande. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
| Min förra f11 hade sjunkit med 34% efter tre år, köpte den ny. Många verkar beräkna värdeminskning från listpriset, inte faktiskt nettopris. | |
| Tycker ändå 50% på tre år, eller 20% per år (vilket är ungefär samma siffror) är vettigt att räkna med. Om man inte kör väldigt mycket eller misshandlar bilen så bör man inte få mindre i alla fall. Och räknar man inte för positivt så är allt plus en glad överraskning. | |
|
Jo, men det är väl iofs. logiskt att utgå från listpris då olika köpare får olika rabatter men bilens "värde" som begagnad måste bedömas utifrån alla andra liknande bilar på marknaden och hur de är prissatta. Beg.köparen har ju ingen aning om hur mycket tidigare köparen de facto betalade för bilen och det är således heller inte intressant i prissättningen av beg.bilen. Sedan finns alltid en viss mån av lokala avvikelser - vissa delar av landet har större/mindre sug efter vissa bilar än andra delar av landet. För att förtydliga "50%-regeln"; En bil som kostar 300 000 kr ny, är värd ca 150 000 kr efter tre år, efter ytterligare tre år är samma bil värd ca 75 000 kr, för att sedan tappa i värde till 37 500 kr när den är nio år gammal. Allt beräknat på att den rullar ca 1500-2000 mil per år och servas/repareras som den ska och har "normalt skick" vid försäljning. Regeln ska givetvis tas med en stor nypa salt och stora variationer kan finnas både upp och ner beroende på bilmodell och marknadens reaktioner på olika faktorer etc. Vissa saker som kostar mycket vid nybilsköp i form av extrautrustning kan i princip förlora hela värdet efter bara några år (t ex. metallic-lack) - vissa saker som man betalar dyrt för vid nybilsköp kan vara helt ointressant för beg.köparen. Andra "tillval"/extrautrustning kan å andra sidan vara helt nödvändigt för att det ska gå att sälja bilen som begagnad för rimliga pengar (t ex. AC på en modern bil). Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
Jag kan tänka mig att förtydliga värdefallet på nya bilar - bilen förlorar inte de första 50% linjärt över tre år, utan snarare enligt logiken 25 % år 1 och sedan 12,5% vardera år 2 och 3. Därefter fortsätter bilen att tappa ca 10-15% av sitt värde varje år. Det är en rätt universal regel som går att tillämpa i de flesta prisklasser. Den här förklarar logiken på ett överskådligt sätt (om än amerikansk): Länk |
|
|
danielb: All restvärdesvärdering i professionella sammanhang, alltså bilhandlare, leasingbolag, banker mfl räknar faktiskt värdeminskningen i % mot bruttopriset. ------- //Lövet |
|
Verdi |
En vanlig och populär kärra som en BMW 520 tappar inte några 50% på 3 år. Visa mig en sån så köper jag den och säljer med vinst. :) I övrigt så är värdeminskningen hyfsat linjär. Den hoppar väl ner precis när man köpt ny för då ligger den för nära nypriset (om inte leveranstiden är lång för då kan man få bra betalt ändå). Boogurra, En bil tappar inte 25% första året. Men 57,4% restvärde efter 3 år låter ungefär korrekt. |
|
Verdi, en 5-serie är bland de BMW modeller som har högst värdefall. Skulle nog vilja påstå att det är ganska vanligt med mer än 50% värdetapp de första tre åren. Finns några stycken 520 YM15 på Blocket som ligger under eller runt 200’ och då har förmodligen inbytespriset varit en bra bit under det. |
|
|
Länk ------- //Lövet |
|
|
Beror till viss del på utrustningsnivå för en viss biltyp. En mycket välutrustad 520d sjunker mer i procent räknat än en 520d med bara business-nivå på utrustningen. Men 50% på tre år är en bra riktlinje för de flesta bilar. |
|
Verdi |
Jaha, trodde de höll värdet bättre. XC70:n vi hade tappade bara 25% på knappt 2 år (från ny). Tänkte att 520d också var en populär modell. Kollar lite nu på blocket och det känns som att F11 tappat REJÄLT senaste året. |
|
När en ny modell har presenterats (G30 kontra F10 i detta fallet) brukar värdeminskningen göra ett "ryck" för att sedan stabilisera sig och följa "50%-regeln" igen. Så det är väl kanske naturligt att F10/F11 har rasat lite mer än normalt senaste tiden. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
MUC har ju en poäng med inbytespris med. Det är aningen svårt att säga vad prisfallet är, det beror ju på vilken sida av affären man sitter. Inbyte ger väl i de flesta fall sämst betalt, privat kan man få lite mer men priset i en bilhall är väl i regel högre. Men om man går på bilar som byts in och sen kommer ut så är ju värdefallet för säljaren större än prisskillnad mot ny för en köpare. Själv brukar jag alltid resonera som att bilen jag köpt är borta och allt jag kan få när jag säljer är bonus. Men så byter jag inte bil exakt var tredje år heller så det beror helt på hur länge jag har bilen, säsong, nya modeller etc vilket gör det lite svårt att säga en procentsiffra rakt av. |
|
|
Verdi: XC70II kommer falla som en sten framöver. De har haft nästan löjliga andrahandsvärden. Volvo brukar alltid rea ut sista årsmodellerna med Classicvarianter och när dessa når marknaden med 100k lägre nypris är det ett rejält fall som gäller för de som redan ligger ute. ------- //Lövet |
|
| F11 hade också något av en "classicvariant" på sista årsmodellen där det var riktigt stora rabatter, jag fick över 100k i rabatt på min mot brutto. Vilket givetvis påverkar andrahandsvärdet framöver. | |
|
Det är klart att F11 tappar mycket när G31 säljs ut redan som ny modell med både Innovation och Ultimate Edition samt även många Business alternativ. Hela marknaden svämmar ju över av rabatter. När jag var en titt inne på Hedins och snackade med en snubbe så sa han att man direkt får 16% på en ny E220d, då är det ju klart att "gamla" modellen tappar rejält även där osv. /Anders |
|
|
Värdeminskning är ju en sak. Men total cost of ownership? Förlåt för engelskan... Var hamnar man i sweetspot här för en bil, tycker ni? Det vill säga, en bil som är 7 år borde rimligtvis stiga i reparationskostnader och annat mot en ny bil som istället har hög värdeminskning (i absoluta tal) men näst intill 0 i reparationer, för att inte tala om huvudbry. Eller är detta en faktor först när vi kommer ner låångt i åldrarna för bilarna? Givetvis även väldigt modellberoende. |
|
|
Tyvärr är inte reparationskostnaderna linjära mot varken ålder eller miltal. Det kommer i klumpar. Man kan utan större problem få mer reparationskostnader vid 3 år och 10.000 mil än 6 år och 20.000 mil om man har otur. Till på köpet har man en högre kostnad för värdeminsknng. Å andra sidan kan man ha tur och ha gällande maskinskadeförsäkring och därmed spara pengar. Den enda konstanten vill jag påstå är värdeminskningen. Den händer alltid oavsett om bilen rör sig eller ej och den är alltid högre ju dyrare och nyare bilen är. Reparationer och underhåll kan vara obefintliga under en viss period. När jag köpte bilar privat köpte jag nästan alltid bilar i "lägre" prisklass (<200k) med logiken att det var ungefär som att köpa en lott. Man kunde om man hade tur slippa alla reparationkostnader och dessutom var värdeminskningen alltid lägre. En annan aspekt att välja något äldre bilar är att mycket fel idag är tillverkningsrelaterade och de visar sig oftast under bilens första tid på vägen. ------- //Lövet |
|
|
Håller med Lövet, reperationskostnaderna är mer eller mindre beroende av tur/otur och därmed omöjliga att beräkna. Själv har jag i min enfald tänkt att ”måndagsexemplar” är något som försvann för flera decennier sedan i och med automati- och robotiseringen inom tillverkningsindustrin. Men nej, det finns fortfarande måndagsexemplar. |
|
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.