|
|
|
|---|---|
|
Kort fråga om lagstiftning Ett företag verkar inom en elektronikbranschen och vid försäljning av produkter inom detta område till privatpersoner gäller då Konsumentköplagen. Inga konstigheter. Vad gäller om samma elektronikföretag säljer något som ligger utanför sitt ordinarie verksamhetsområde till en privatperson, tex firmans gamla skåpbil? Är det då Konsumentköplagen, med allt vad det innebär av garantier och åtaganden som gäller eller är det Köplagen? Jag har varit av uppfattningen att när ett företag säljer något som ligger utanför sitt ordinarie verksamhetsområde gäller Köplagen för man anses då vara jämbördiga parter. Dvs att jag som köpare inte kan ställa större krav på en bil jag köper av Elfirman än av min granne. Tacksam för klokhet. | |
|
Första paragrafen ger i alla fall inga undantag för om försäljningen ligger utanför ordinarie verksamhetsområde. 1 § Denna lag gäller köp av lösa saker* som en näringsidkare säljer till en konsument. * Lösa saker är till exempel sådana varor som livsmedel, kläder, möbler och bilar. Lagen gäller inte vid köp av: elektrisk ström, aktier, obligationer, livförsäkringar, bostadsrätter eller fastigheter. Varan ska vara avsedd för enskilt ändamål, det behöver inte betyda att du ska använda den själv utan det kan exempelvis vara en gåva. Lagen gäller även vid byte, det kan tex vara när en bil lämnas som betalning utan annan ersättning i pengar. Enkelt kan man beskriva lösa saker enligt KKöpL som lätt flyttbara varor, även om köparen inte kan flytta dem ensam. ------- //Lövet |
|
| Om en företrädare för företaget (näringsidkaren) har sålt bilen som en del av sin yrkesmässiga verksamhet, så gäller konsumentköplagen. Försäljningen kan alltså vara utanför den ordinarie verksamheten (elektronik i ditt exempel), men inom ramen för den yrkesmässiga verksamheten (dvs. att företaget står som säljare till bilen). I ditt exempel verkar det dessutom uppenbart att det inte rör sig om en privatförsäljning eftersom bilen (som jag förstår ditt exempel) är registrerad på företaget. | |
|
Tack för snabba svar Stämmer min sammanfattning av det ni skriver: Om en anställd vid företag säljer en skåpbil har jag som privatperson/köpare av skåpet samma rättigheter som om jag skulle köpt bilen av en bilhandlare? Kravet på min egen/köparens undersökningsplikt är inte alls lika långtgående som om jag skulle köpt en privatägd skåpbil av min granne? |
|
|
Kontakta konsumentverket för korrekt bedömning - allt annat är ju mer eller mindre kvalificerade gissningar så länge ingen hänvisar till lagrum eller praxis etc. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
@Japsåkare:Jämförelsen med bilhandlare stämmer inte helt eftersom de dels per automatik omfattas av konsumentköplagen (KKL), dels kan omfattas av och tillämpa andra branschvillkor osv. Vid en prövning i domstol som gäller en bilhandlare så kan man därför "hoppa över" det första steget som är att bedöma om KKL är tillämplig. Även om mycket talar för att KKL ska tillämpas i ditt exempel så måste man se till omständigheterna i stort. Det finns mig veterligen inga (prejudicerande) rättsfall där frågan har prövats, utan man får titta i förarbeten och på rättsfall där liknande frågor har prövats. Avgörande i ditt fall är nog om bilen har starkast anknytning till företaget eller den privatperson som säljer den (vilket bl.a. framgår av ett rättsfall i Högsta domstolen). Om det är en enskild firma, för att ta ett exempel, så är KKL sannolikt inte tillämplig. Om det istället är ett företag med flera anställda och flera bilar så har bilen en starkare anknytning till företaget, vilket innebär att KKL sannolikt är tillämplig. Vad gäller undersökningsplikten så är det en separat fråga, men själva tanken med KKL är att den ska skydda den svagare parten, dvs. konsumenten. Med det sagt så innebär det att konsumenten i större utsträckning ska kunna förlita sig på de uppgifter som näringsidkaren lämnar. @Johan B: Jag tror inte Konsumentverket kommer att kunna göra en mer "korrekt bedömning" eftersom situationen vare sig finns beskriven i lagtext eller i rättsfall (mig veterligen). Möjligen så kan man hitta en bra handläggare där man resonera vidare kring olika varianter på det som beskrivits. Grundprincipen är enkel. Först avgör man om KKL är tillämplig, se 1§ 1 stycket. Därefter får man gå in i lagtexten och tillämpa relevant klausul, t.ex. felansvar enligt 16 §. |
|
|
Jag tror att TS slarvade lite med formuleringarna. Först säger du att det är firmans gamla skåpbil, sen säger du att det är en anställd vid firman som säljer en bil, vilket ju är två helt skilda saker. I det senare fallet - om en anställd säljer en bil så är ju inte KKL tillämpliga oavsett om han jobbar på elfirma, fastighetsmäklare eller på försvarsmakten. Men det du egentligen menade var väl "att en anställd på firman har han om försäljningen av firmans gamla skåpbil". DVS att det är elfirman som står som ägare till bilen, och att det råkar vara "Beppe" som har hand om det bara. Hoppas du inte tar illa upp om jag är anal och märker ord, men det är två helt skilda saker. :) I mitt fall - fastighetsmäklare som t.ex. säljer sin egen lägenhet via den egna firman på Hemnet så är det väldigt enkelt. Tillsynsmyndigheten har flera gånger reglerat att det inte är tillåtet. :) |
|
|
Slänger in en till fråga. Måste man ta ut en lön motsvarande nettokostnaden för förmånsvärdet ur SAMMA bolag som bilens leasing ligger eller räcker det att personen som står på leasingen har ut motsvarande lön men från annat bolag? //RX400h -08 |
|
| Fastighetsmäklare. De har ju onekligen ett dåligt rykte. Ingen rök utan eld brukar man ju säga ... | |
|
Mixtus: Du själv säger ju inte ens vad du själv jobbar med, det säger väl en hel del om hur du sköter ditt jobb, eller vad det nu ens är för jobb. Obs - inte ironi här. Benke-Berguv: För att uppnå vad då? För att undvika vad då? Det är för att undvika någon sur form av beskattning antar jag att du menar. Nej, jag kan inte tänka mig att du MÅSTE någonting. Du kan ju av olika anledningar teoretiskt sett ha inrättat din rörelse (om det nu är din egen) som fyra olika bolag där du är anställd i bolag A på konsultbasis, där bolag A fakturerar bolag B för dina inhyrda tjänster på 20% basis på fredagar, där bolag B råkar äga bolag C som har leasing/äger en tjänstebilsflotta (på så lite som en enda bil), där detta bolag fakturerar bolag B för tjänstebilsuthyrning till bolag A, fast du får lön och övriga förmåner från bolag A, inkl tjänstebil. Det är ju rätt ointressant om det är bolag A, B, C eller Z, Å, Ä eller Ö som rapporterar in din lön och tjänstebilsinnehav. Varför man nu skulle vilja inrätta sina affärer på det krångliga sättet har jag ingen aning om, men det var ju inte det frågan handlade om. :) |
|
|
@AlexanderK: Det var du själv som genom ditt inlägg - helt opåkallat och på ditt eget initiativ - tog upp mäklare som exempel. Du var tydlig med att tillsynsmyndigheten flera gånger har reglerat att mäklare inte får sälja sin egen lägenhet, vilket tyder på att mäklarkollektivet har svårt att förstå sitt eget regelverk. Så mitt svar utgick från den straffspark som du själv lade upp. Ingen rök utan eld, som sagt. |
|
|
Tack Mixtus, Johan_B och andreas_lofgren för utförliga svar som hjälpt mig komma vidare. Jag återkommer när ärendet är klart. Alexander - tack för förtydligandet. Ditt påhopp på Mixtus, vars åsikt om mäklarkollektivet jag förövrigt delar, var inte alls nödvändigt och tillförde inte min fråga någonting... |
|
| Tack själv och lycka till! | |
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.