|
|
|
|---|---|
|
Jag har funderat på att slå i en blandning av Bregott extrasaltat och Olivolja extra virgine och toppa upp det med lite bruna bönor nästa gång -- det blir lågt GI-värde och ingen kolesterol. Dessutom smakar det bra, och enligt lagen att allt som smakar illa är giftigt så bör det väl vara bra för motorn? ;) :) Nej, men allvarligt: vad är det för skillnad på mineralolja och syntetisk olja egentligen, rent fysiskt? All olja är väl mineral? Betyder "syntetisk" i det här sammanhanget att den är kemiskt raffinerad, eller vad menas egentligen? Och vad är vitsen med datumstämpel på oljan? All olja är väl ca 500 miljoner år gammal, så vad spelar några år in i sammanhanget? Är det för att oljan kan absorbera vatten i förpackningen? Vad gäller viskositeten: den brukar ju anges t ex 5W-40. 40 är väl ett mått på viskositeten vid 100 grader - mm2 / sekund, men exakt vilket gradtal är det första värdet, vid "kall motor"? | |
| Tror det är en lågoddsare att JohanB kommer ge ett svar inom nåt dygn som varken Lasse,Hasse eller Frasse för den delen kommer ha några funderingar kring dessa frågor. | |
| ursäkta mitt lilla skämt, men jag är helt seriös. Även Haas, Slaas och Maas undrar säkert, om de bara vågade fråga. | |
|
Inget illa menat med mitt svar, va så sugen bara :-) så no offence. |
|
|
Har som sagt svarat ett antal gånger på frågan i tidigare trådar... För att undvika allt för stor förvirring kan vi klargöra att alla motoroljor är blandningar av olika substanser varav själva basoljan (eller blandningen av två eller flera olika basoljor) som är själva "smörjmedlet", utgör kanske 70-80%, resterande 20-30% är olika typer av additiv som har olika "specialuppgifter" i oljan och dessa kan vara både syntetiska och organiska. Oftast talar man om basoljan (eller blandningen av olika basoljor) när man säger "mineralisk", "delsyntetisk" eller "helsyntetisk". För det första finns det ett antal olika sorters "syntetiska oljor", men absolut vanligast till motoroljor är så kallad Polyalfaolefin-olja (förkortat PAO) samt i vissa fall även Esterbasoljor och inte sällan en blandning av dessa båda (då brukar esteroljan utgöra kanske 5-10%). PAO-oljor är enkelt uttryckt en syntetiskt framställd superren mineralolja. Den framställs genom att man raffinerar mineralisk råolja och sedan tar man de allra lättaste kolvätena längst upp i raffineringskolonnen, vilka är etylen. Dessa etylenmolekyler bygger man sedan ihop till den längd på kolvätekedja som man vill ha i basoljan - detta gör att alla kolvätekedjor är lika långa och det skapar en mycket mer homogen olja med stabilare egenskaper som dessutom slits jämnare när kolvätekedjorna tuggas sönder under användning. Esterolja är en helt annan sak, där utgår man från en alkohol och en syra som får reagera kemiskt. I reaktionen bildas även vatten som man tar bort och kvar blir basoljan. Esteroljor är generellt mycket värmetåliga samtidigt som de har bra kallflytegenskaper. Esteroljor används ofta som smörjmedel i turbinmotorer i flygplan mm. Sedan finns nästa aspekt: Är oljan verkligen syntetisk även om det står på flaskan? Svaret är: Ibland, ibland inte! Många oljebolag märker högraffinerad mineralolja som "syntetisk" även om det rent krasst fortfarande bara är en mineralolja (om än en bra sådan), men lika bra som äkta syntetolja är de inte. Varför fuskar då vissa oljebolag i sin märkning? För att det går! Märkningen har testats i bland annat amerikansk domstol (Mobil mot Castrol) där domen var att högraffinerad mineralolja är så hårt processerad att ordet "syntetisk" får användas. Högraffinerad mineralolja är mycket billigare att tillverka än PAO-olja och Esterolja, men kan man sätta ordet "syntetisk" på flaskan kan man samtidigt höja priset för de flesta kunder förstår inte att de egentligen köper en mineralolja... Men det enklaste svaret som kanske de flesta efterfrågar, när det gäller skillnaden mellan syntetisk och mineralisk olja: Syntetolja är generellt en tekniskt bättre produkt som är stabilare, håller längre, ger lägre friktion, lägre slitage, bredare temperaturområde för användning, ger mindre smuts/slam mm. - kort och gott en produkt som fungerar bättre än mineralolja. Räknar man på totalpriset under hela oljebytesintervallet blir det ofta billihare med syntetolja än med mineralolja, även om literpriset är högre för syntetoljan. Dock är priset inte avgörande för kvaliteten, det går t ex. att köpa riktigt bra äkta PAO-syntetoljor från tyskland för ca 50kr/litern, motsvarande olja tar t ex. BMW en bra bit över 200kr/litern för i Sverige. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
När det gäller viskositetsklassningen (SAE), är det enbart ett mått på oljans viskositet och inte någon form av "kvalitetsklassning". SAE-klassningen utgår från hur snabbt oljan breder ut sig i en tunn spalt mellan två metallplattor under en viss tid - därav måttet mm2/sek (även benämnt Centistoke). Första siffran/-orna är klassningen som mäts vid +40grader C Andra siffrorna är klassningen som mäts vid +100grader C. W:et anger att oljan är lämplig för "winter", dvs. vinterbruk. W-märkningen innebär också att man har vissa lågtemperaturskrav på flytbarhet, beroende på första siffrornas klass (men det kan vara krav på viss flytbarhet vid t ex -20grader C). Generellt drar inte olja åt sig vatten när man lagrar den under normala betingelser, dock kan moderna motoroljor binda rätt mycket vatten som uppstår i motorn under drift. Teoretiskt kan vissa esteroljor dra åt sig vatten under vissa betingelser och då kan man få en omvänd kemisk reaktion i oljan där vattnet gör att man får tillbaka alkoholen och syran. Detta problem är dock väldigt ovanligt nu efter man fått bättre additiv till esteroljorna. Det går bra att lagra oljor under normala betingelser under många årtionden utan att oljan i sig blir förstörd, men den kan ju bli "omodern" i förhållande till vilka krav/klassningar som krävs för användning i modernare motorer. Datumstämpel i kombination med batch-nummer, är nog mest ett sätt att skapa en spårbarhet bakåt om man skulle få problem med ett visst parti olja. Men det kan ju även vara bra för affärer att sälja ut den äldsta oljan först eftersom nyare oljor kan vara uppgraderade tekniskt med senare/bättre klassningar. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
Men Johan B,kan man inte generalisera detta med oljor en gång för alla och säga som så att.. Använda rätt klassad olja för din motor och byta vid max var 1500:e mil ? Personligen känns det som att oavsett märke på oljor idag så håller dom nog så god kvalitet för ens motor bara man använder rätt klassning. Byter man sedan vid tätare intervaller eller vår och höst exempelvis så minimeras andelen fukt mm i oljan och komponenterna i motorn tar mindre stryk. |
|
|
Klassningen bör man alltid följa! Men många klassningar är bakåtkompatibla (dock inte alla), vilket gör att nyare/bättre klassning automatiskt uppfyller de äldre/sämre klassningskraven. Bytesintervallet är beroende av motorkonstruktion, oljekvalitet och inte minst oljevolym (generellt kan man säga att man fördubblar bytesintervallet om man fördubblar oljevolymen). Själv byter jag olja efter max 1500mil och jag använder äkta syntetiska oljor för att vara på den säkra sidan. Men jag håller med om att de flesta oljor idag är väldigt mycket bättre än oljor var för 10-20 år sedan. Däremot finns det många rapporter om att vissa motortyper får problem med koks och "oil-sludge", och det beror troligen på tre samverkande faktorer utöver motorkonstruktionerna: 1. För långa oljebytesintervall sett till teknisk konstruktion och driftstbetingelser, även om man följer tillverkarens bytesrekommendation. 2. Driftsbetingelser som inte är "optimala", dvs. fuktigt/kallt klimat (läs Norden!), korta körsträckor, låga hastigheter etc. När biltillerkarna "fastställer" oljebytesintervallen, räknar dom troligen inte på "worst case scenario" utan någon form av "medelförutsättning". 3. För låg oljekvalitet - här tror jag personligen att de högraffinerade mineraloljorna inte alltid klarar dagens extremt långa oljebytesintervall ï kombination med ovanstående, oavsett vad bil- och oljetillverkarna säger! Så det bästa är givetvis rimliga oljebytesintervall och olja av god kvalitet och som uppfyller rätt klassningar. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
Tack Johan för ett väldigt fint svar! Det borde spikas egentligen -- om det gick -- på detta forum. "Olja for dummies". Jag vet att du skrivit tidigare, problemet är att det är så svårt att hitta rätt inlägg bland alla - det är ju kring en miljon olika inlägg nu tror jag. Jag har sökt, men inte hittat - sökfunktionen är fin, men saknar relevansklassning och synonym/tesaurussökning, så det är inte alltid så lätt att hitta i "djungeln". :) Om vissa ämnen kunde spikas -- vanliga frågor som denna, eller olika däck, olika ljus, etc etc som besvaras på ett enkelt och redigt sätt -- då skulle man inte ens behöva söka för de flesta frågor. Tack för svaret. |
|
|
Wow ! Tack för ett så utförligt, infomativt och intressant inlägg Johan, det förtjänar nästan att huggas på stentavla. Du nämner äkta syntetoljor, men hur vet man vad som är en äkta syntetolja? Är alla PAO-märkta oljor äkta syntetoljor ? |
|
|
Wowbagger, det är lite svårt att svara på då olika oljebolag verkar märka sina produkter lite olika. Om det står att det är en PAO- eller Esterbaserad olja och då gärna i kombination med t ex "100%", är det troligen en äkta syntetolja. De flesta 0WXX-oljor är äkta syntetoljor, medan många 5WXX (men ganska många av 5WXX-oljorna är äkta syntetiska) och de flesta 10WXX samt 15WXX-oljorna är mineraliska av skiftande kvalitet/raffineringsgrad. Detta är som sagt generella "regler" och det finns exempel på t om. 20WXX-oljor som är helsyntetiska! Ett annat knep kan vara att kika på oljans tekniska produktdatablad. En väldigt låg flytbarhetstemperatur brukar nästan alltid indikera att det är en "äkta" syntetisk olja. Exempelvis har Aral SuperTronic 0W40 en lägsta flytbarhetstemperatur på ca -60grader C. Samtidigt har många högraffinerade mineraloljor (även om de är märkta som "syntetiska") en typisk lägsta flytbarhetstemperatur kring kanske -30 -- 35grader C. Ytterligare ett knep kan vara att titta på oljans produktsäkerhetsdatablad - där kan man ibland se ganska tydligt vilka typer av basoljor som ingår, men oftast skriver de inte sammansättningen rakt ut. Då kan man kika på punkten 13 i säkerhetsdatabladet, som beskriver hur restprodukten (spilloljan) skall hanteras. Står det att oljan skall tas om hand som mineraliskt smörjmedel, är den troligen inte PAO- eller Esterbaserad. Står det å andra sidan att den skall tas om hand som ett syntetiskt smörjmedel, är det sannolikt att det är en äkta syntetolja. Så med lite detektivarbete i kombination med kunskapen om vad man skall leta efter, kan man oftast få fram rätt mycket information om vad det huvudsakligen är för basolja i oljan. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
@Johan B: Måste som andra här i tråden tacka Dej för fantastisk hjälp :) Bra tips och vägledning ! På tal om vad som är sk PAO-olja.. Letade upp 2ex av motoroljor. 1) CASTROL EDGE LL-04 0w30 2) HELIX ULTRA AV 0W-30 Båda dessa står att läsa i säkerhetsdatabladet under punkt 13. 'EU:s avfallskod (EWC): 13 02 06 Syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor. Är det detta som innebär att oljan troligen är av rätt syntetbas ? |
|
|
Alex, ja det var precis så jag menade att man ofta kan läsa ut typen av basolja eller åtminstone huvuddelen av blandningen av basoljor om så är fallet. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
Johan B: Var har du hittat infon om lägsta flyttemp för Aral Supertronic? Mvh Anton |
|
|
Bland annat hos Aral och produktdatabladet för oljan i fråga. Mvh Johan B BMW – Weltmarke aus München! |
|
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.