|
Sida 2 av 3
|
|
|---|---|
|
Den här tråden spårade ur rätt skapligt. Det är klart att du får låna 125% till vad som helst, bara din bank vet om det och är med på noterna. Du får ta blanco-lån /ful-lån/konsumtionskrediter för hur mycket som helst så länge banken anser att du har återbetalningsförmåga. De som lånar 100% på en bil brukar ju som sagt låna 80% med bilen som säkerhet, och sedan låna resten på blanco-lån. Bil-lånet är ju för övrigt ett lån som också liknar ett blanco-lån, med den lilla skillnaden att räntan ligger någonstans emellan ett bostadslån och ett blanco-lån. Det har de senare åren blivit rätt vanligt att folk lånar 85% med bostaden som säkerhet, och sedan ringer till Lendo för att få ihop till kontantinsatsen. Det finns däremot ingen seriös bank (och det flesta banker är trots allt seriösa) som skulle acceptera ett sådant upplägg om de visste om det. |
|
|
Tack för ert förtydligande. Man lär sig något varje dag, jag är inte van att låna pengar - trivs utmärkt med att vara skuldfri. Jag tror det nämnts på sistone i politiska/ekonomiska analyser - den enorma inverkan som kreditinstituten har, deras enorma vinster och folks enorma skulder - som något ohälsosamt för hela samhället. Man menar i analyser att risken är att det går för långt med alla lån, vi såg kraschen i USA 2008 och nu håller vi på att tugga ihop till något liknande? Jag är osäker på de ekonomiska mekanismerna, men med SAS nära konkurs i minne: vi har 50 000 varsel hittills i år, och 54 000 asylsökande... Om vi skulle får 100 000 nya arbetslösa varje år, en miljon nya arbetslösa på 10 år, innebär det en risk att räntan kommer att höjas, och driva högt belånade från sina bostäder och hem (för att man inte har råd med räntorna längre) -- eller finns inget sådant samband? |
|
|
Alexander du kan väl inte likställa ett billån (talar här om ett sedvanligt avbetalningskontrakt med bilen som säkerhet) med ett blancolån, där kreditgivaren inte har någon säkerhet alls, därav namnet blancolån. Ett avbetalningskontrakt är även reglerat i konsumentkreditlagen omnämnd ovan, där man alltså enligt lagstiftningen måste slanta 20% själv. Sen att vissa får fram de 20% genom att ta ett blancolån eller bostadslån eller liknande, någon annanstans, är ju en annan femma. De 15% som stipuleras som krav på egen insats vid bostadsköp kom till i samband med att det sk bolånetaket infördes i oktober 2010. Sen visar verkligheten att både banker och andra finansinstitut ibland går runt dessa regler på olika sätt. /Anders |
|
| Ber om ursäkt att min fråga är lite utanför ämnet, det skulle ju egentligen handla om handlarens marginaler på finansiering, men jag tycker det är intressant vilka ekonomiska sammanhang som finns om man ser det i lite större perspektiv. | |
|
Eftersom jag är TS så tycker jag det är trevligt att tråden går ot, ekonomi är intressant. Det som hände i Grekland, det finns de som ser läget lika allvarligt för Sverige, men med den skillnaden att här sitter hushållen med lånen medan staten har rätt hyggliga finanser. I Grekland var det tvärtom. |
|
|
Lasse, fler arbetslösa kommer inte leda till högre räntor. Räntan höjs snarare i en högkonjuktur för att dämpa inflationen. En hög arbetslöshet leder snarare till att räntan hålls på en fortsatt låg nivå för att inflationen då troligtvis är väldigt låg. Eller som vi såg i under 2009, negativ inflation eller deflation, då höjs inga räntor. __________ Mvh Grelle |
|
|
Grelle och Robert, tack. Jag är själv ingenjör, och försöker ha koll på min egen ekonomi (genom den enkla bonnprincipen att inte handla något jag inte kan betala direkt), men jag har ingen vidare koll på de större ekonomiska sammanhangen - som den ingenjör jag är. Och sammanhangen är jäkligt intressanta, för det innebär ju att personligen höja näbben en bit från sin egen ekonomiska vardag för att förstå hur nationalekonomin hänger ihop -- det är ju den (löner/ arbetslöshet/ skuldsättning/ räntor) som styr hur samhället kommer att vara för oss alla de närmsta tio åren. Den situation som uppkommit: extremt låga räntor, har lett till en stor skuldsättning. Och om jag förstår er rätt, så ligger det paradoxalt nog i regeringens intresse att hålla arbetslösheten ganska hög - för att undvika att räntan stiger? Ju fler som inte är i arbete, desto bättre just nu, nationalekonomiskt? (därför att det håller nere räntan) Därför att det skulle innebära snudd på nationell katastrof, med alla människor som redan nu inte amorterar, som skulle gå i personlig konkurs om räntan höjdes. Eller har jag fel i den tanken? |
|
|
Skuldsättningen idag gentemot för 5 år sedan skiljer nog inte så mycket som du vill påvisa och då var räntorna avsevärt högre än idag, med en reporänta på närmare 4 %. Det ligger nog inte i någons intresse att hålla arbetslösheten hög, för att hålla ned räntorna. De är inte kopplad direkt mot varandra som du vill ge sken. Inflation och räntor är det som har en tydligare koppling. I högkonjukturen som rådde fram to.m. 2007 så var räntorna högre än nu, men inte stod de i tidningarna om kris varje dag då? Så människor i arbete med lite högre räntor är bättre ur nationalekonomisk synvinkel än tvärtom. Om räntorna går upp, samtidigt som folk har arbete så kommer de ju ha lön att betala sina räntor. Ta USA som exempel, det var ju när konjukturen vände, då gick samtidigt räntorna ned, som villaägarena inte kunde betala sina lån eftersom de tappade sina jobb. Detta är inga enkla frågor och det finns sälla enkla svar, utan olika teorier på hur problemen ska lösas. Men ditt sätt att få ner till "1 plus 1 lika med 2"-nivå, är nog att förenkla det två steg för mycket. __________ Mvh Grelle |
|
|
Jag är också ingenjör, men viss ekonomi förstår man iaf ;-) Räntan är låg för att stimulera ekonomin och företagen att få fler människor i arbete. |
|
| Jag har aldrigt haft det bättre än under krisåret 2008! Hade då, som nu, ett fast jobb men en fast inkomst. Räntorna var nere i botten, alla priser var mycket lägre. Kommer ihåg att bensinen kostade runt 9:-. Körde då runt i en CLK 500, men det bekom mig inte att den drog soppa. | |
|
Marin, visst - men det är mycket som är ovanligt med ekonomin just nu. Vi har något som påminner om högkonjunktur - här i Tokholm är åtminstone nybilsförsäljningen hög, och bostadspriserna är enormt höga - högre än på Franska rivieran. En trea i Sundbyberg är dyrare än en trea på Franska rivieran vet jag av egen erfarenhet. Samtidigt har vi paradoxalt nog en hög arbetslöshet, 7.9% enligt officiella siffror, och då brukar åtminstone jag personligen plussa på de svenska siffrorna, beroende på vår trygghetsmodell, drygt 10% skulle jag gissa. Samtidigt läser jag idag på text-TV att Anders Borg justerar ner BNP och beskriver Sverige just nu som "en bräcklig liten farkost på ett stort, mörkt hav" och säger att vi är på väg in i en nedgång. "Det är inte aktuellt med krisåtgärder, det är inte som 2008, men det är en uppbromsning" Men om räntan redan ÄR låg för att stimulera ekonomin - och vi nu är på väg in i en lägkonjunktur : då finns ju inget ytterligare att göra genom räntan? Den är ju redan nere på historiskt låga nivåer, kan inte sänkas ytterligare? Min poäng är: det finns tecken som tyder på högkonjunktur (tex nybilsförsälning, bostadspriser), samtidigt som ränteläget och arbetslösheten säger att vi har lågkonjunktur. Hur går den paradoxen ihop? Har vi försökt "låna oss ur" en lågkonjunktur? Och när ekonomin vänder, när vi får högkonjunktur igen, då kommer man behöva höja räntan för att kyla ekonomin. Vad händer då, med folk som redan är skuldsatta till tänderna? |
|
|
Ekonomi kan skilja i olika regioner och Stockholm är nog den del av Sverige som stått starkast under krisen, men Ericsson varslade en del nyligen och även andra företag har visat vikande trend så att prata om högkonjunktur i Stockholm är nog inte helt korrekt. Snarare mindre tydlig lågkonjuktur än andra delar av landet. Sen att det finns rika Stockholmare är ingen hemlighet och trots lågkonjuktur så avstannar ju inte all verksamhet så vissa delar kan fortfarande gå bra fast den generalla trenden ser negativ ut. Franska rivieran är inte direkt i anslutning till någon storstad och finns det något som direkt säger att boende ska vara dyrare där än i Sumpan? Naturligtvis får du inte en trea i Monaco för Sumpan-priser. Räntan är inte noll, den går fortfarande att sänka. Den var lägre under krisen. Dessutom är inte räntan den enda medel en nation har. Jag tror din syn på högkonjukturen är lite snedvriden. Tror inte så många branscher upplever det. Att försöka låna sig ur en lågkonjuktur är ju hela poängen med en lägre ränta. Att det ska vara billigare att låna så man kan investera och satsa. Men i Sverige använder vi inte räntan på samma sätt som USA, för att stimulera ekonomin. Den har en mycket tydligare koppling mot inflationsmål och stimulans. När högkonjukturen kommer så kommer folk ha jobb, då kan de betala sina lån. De som satt sig i den sitsen att de inte klarar av det kommer att gallras ut, men de är nog inte så många som du tror. Innan boende tvingas säljas om en familj har jobben kvar så kan man minska ganska mycket lyx innan boende måste dumpas. Eller så sker det under ordnade former ett byte till något man har råd med. __________ Mvh Grelle |
|
|
Rättelse, Stockholm är nog den region, av de större, som stått starkast. I Norrland finns det väl mindre områden som "boomar" just nu p.g.a. nya gruvor osv. __________ Mvh Grelle |
|
|
Jag tror inget speciellt om det är många eller få som skulle drabbas av en höjd ränta, men jag är lite bekymrad. jag säger inte att det går som i USA 2008, men belåningen verkar väldigt hög i varje fall. Du säger att belåningen inte är högre än för fem år sedan? Vad bygger du det påståendet på - har du några källor? Inte för att jag inte tror dig, men det vore kul att kunna läsa det svart på vitt. Jag skulle annars ha gissat på tvärtom, då bankerna gör enorma vinster just nu - just på utlåningen. Det är väl egentligen bara Swedbank som klantat till det i baltikum, men alla andra gör väl kvartalsvinter på 5-10 miljarder? Min uppfattning om något som påminner om högkonjunktur grundar sig på det lillla område vi bor i - ett typiskt villaområde i Stockholms utkant - inget exklusivt, utan hus av genomsnittlig storlek till ett värde av kring 4 miljoner. När jag kikar runt på våra grannar, så har nästan hälften köpt ny bil senaste året: BMW 520d, Volvo V70D, Hyundai i40, Kia Sorrento, Ford Mondeo ggr 2, Toyotor och Nissan. Det är bara jag som envisas att honka runt i gamla BMW, alla andra köper nytt. :) |
|
Verdi |
Lasse, I USA fungerar/fungerade bostadslånen lite annorlunda än här. Där tror jag att man kunde lämna in husnycklarna till banken om man inte hade råd att bo kvar och lånen översteg värdet på huset. Dvs bankerna fick då en massa hus på halsen vars värde inte täckte det de hade lånat ut. I Sverige är det vi låntagare som står för risken. Skulle huset sjunka 50% och vi har lånat 100% så är vi satta i skuld som individer. Visst tar banken en viss risk i Sverige också, men då krävs det att man går i personlig konkurs och ställer in betalningarna på lånen man har. Det är ett betydligt allvarligare öde än att bara bli av med huset, som i USA. |
Verdi |
Marin, Bensinpriset har väl inte varit under 10:- sen typ millennieskiftet? |
|
Länk ------- //Lövet |
|
Verdi |
Lasse, Att spara ihop till en ny bil tar väldigt lång tid. Att spara till en villa är "omöjligt". Därför är det inget konstigt om folk lånar pengar. Det är ju inget trevligt att spara i 40-50 år för att kunna flytta in i sin första villa när man är 70 år gammal. Det är heller inget trevligt att behöva vänta 5-6 år med att köpa en ny bil om man får ändrade behov snabbt. Typ om man får barn osv. Men jag håller med, man ska inte låna i onödan. Dock ska man ha respekt för att folk vill leva sina liv och inte spara bort livet. Att folk klumpar ihop sig i Stockholm och driver upp t ex villapriserna beror till stor del på att folk har sina jobb där. Det kan vara svårt att komma runt. Hyresrätter är inte så enkla att hitta och folk kanske inte vill bo i ett sunkigt område med sina barn bara för att inte skuldsätta sig. Man blir helt enkelt "tvingad". |
|
Man kan alltid skaffa en hyresrätt i Norrtälje och pendla till Stockholm kommunalt samt köpa en Volvo 240 -86:a att köra barnen i. Då behöver man inte spara så länge. Livskvalitet ? |
|
|
Det intressanta avseende lån är att det har blivit en självklar del i väldigt många människors vardag att låna. Många i min bekantskapskrets tjänar -i mitt tycke- bra med pengar men har ändå inte en krona över i slutet av månaden, varför? Enorma kostnader på alla direkta och indirekta lån till olika kreditinstitut. Det är en för mig mycket, mycket oroande utveckling att vi har en samhällsstruktur som innebär att man ska låna sig till en extremt hög levnadsstandard. Som någon tidigare skrev i tråden, människor med låga inkomster och små besparingar...går helt plötsligt och köper bilar för många hundra tusen kronor. Samtidigt som... ja man förstår ju att det lockar att ta ett lån och köpa fina grejer, vem vill inte leva med hög standard? Jag får mental ro av vetskapen om att jag, förutom för bostaden, saknar lån samtidigt som många tycker man är helt från vettet som kör runt i en gammal bil och vad det nu är... |
|
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.