|
Sida 2 av 2
|
|
|---|---|
Verdi |
bag, Jo, men motorn måste ju kunna utnyttja det också... |
|
jag tror att allt e bara bluff. körde med min m3a både 95- 98- och 100-oktanig soppa. Ingen skillnad alls! jag tror att det ska mer till för att känna en effekt skillnad. Vikten e väl den största problemet. Och dom dära "5 hästarna" du kanske får när du tankar 100okt känner man inte ens av! |
|
|
När man destillerar olja så är destillatet mellan 3 - 12 kolatomer som kallas bensin och dessvärre är det mesta i normalform (n-form, vilket innebär att kolatomerna sitter i en lång rad på molekylen) molekylerna är långa och veka och går lätt sönder vid tex upphettning och högre tryck vilket ger en bränsle med låg oktan, lägre oktan ju längre kedjan är. Bränslebolagen hällde förr i tetraetyl (ca 100 mg/liter) och oktanhaltet gick från 40-60 till en bit över 90. idag är bly förbjudet och man måste hitta något annat och en väg är att blanda i isomorer (kolmolekylerna är förgrenade ) på samma kolväten som de med n-form, vidare cyklo-form (där kolkedjan gör en liten ring i något avseendet), aromater och olefiner där dom sista står för absolut största delen av oktanhöjningen då större ringformerna på kolkedjan gör molekylen stabil. Dessvärre är aromater som bensen, toulen mm. inge bra för hälsan när man hanterar det och det finns krav att hålla halterna under en viss nivå etc. Och för att få fram dessa isomorer av olika slag så måste man reformera soppan med katalysatorer eller framställa lättare kolväten genom krackning från de tyngre kolväten, dessutom häller man i etanol (har ca 129 oktan RON), mer butangas löst i blandningen (n-butan har faktiskt 113 oktan RON, men är den enda n-paraffinet/n-alkenen som ligger högre än 100 Oktan) mm. och är förklaring varför många länder inte har soppa med så hög oktanhalt just för att deras raffinaderier inte utvecklats (läs öststater) och klarar av att modifiera kolvätena i den mängd som krävs för att förbättra rå-bensinen till i våra ögon självklara 95, 98 och över 100 oktan hittade denna dokument där bl.a sidan 15 delar upp innehållet på bensinen i olika delämnen och dess respektive 'oktanhalt': Länk |
|
| Vad jag frågade efter var om det egentligen spelar någon roll om inte motorn är anpassad efter bränslet. En hög komp motor går bättre på högoktan för att det går att komprimera mer innan antändning. detta gör ju också att en högkomp motor inte mår bra av låg oktan om man inte har automatisk tändningsstyrning. dvs den spikar. Så att tanka högre oktan än vad motorn klarar att komprimera är meningslöst. Nu kanske det är så att högoktan bensin är av bättre kvalitet och skitar ner motorn mindre. fast det är ju en helt annan historia. Har jag fel i detta påstående? Som sagt inte insatt. | |
|
Man får skilja lite på förr och nu. Det är riktigt att mera högkomrimerade motorer kräver (krävde) högre oktanhalt för att inte blandningen skulle självtända innan kolven nådde ÖD osv. Detta om inga andra hjälpmedel fanns, ingen adaptiv motorstyrning, inga knacksensorer osv. Idag lyssnar knacksensorerna hela tiden efter små knackningar och signalerar till motorstyrningen som i sin tur ställer tändning, insprutning osv så att motorn hela tiden går så nära knackningsgränsen som möjligt. Det enda man kunde göra förr var att ställa grundtändläget på si eller så många graders förtändning. Det är rätt att man knappast känner nån kraftökning i t.ex 523 eller motsvarande men det är inga fix 5Hk utan ett dynamiskt förlopp, och fullt mätbart, och naturligtvis flera hk på en större motor osv. Omvänt kan man vinna en något lägre förbrukning om man inte gasar extra, men inte som en del tror både mera kraft OCH lägre förbrukning samtidigt. En modern motor med en bra adaptiv motorstyrning är inte anpassad för ett speciellt bränsle/oktantal utan för ett brett område, typiskt från runt 92-93 till omkring 100 oktan. Det är ingen jätteexakt vetenskap, motorer är i detta sammanhang individer, det lönar sig inte att bråka om enstaka oktan upp/ner. Hos t.ex BMW har man haft adaptiva motorstyrningar, knacksensorer osv sedan 90-talet, men de utvecklas givetvis genom åren. Ett annat sätt sätt att känna av självantändning i förtid är att mäta med tändstiftet i pauserna, mellan varje "riktig" tändning. SAAB är en motortillverkare som praktiserat detta, man känner av joniseringen i gasen som uppstår vid förbränning, det är rätt tufft att hinna mäta detta på den korta tid som står till förfogande faktiskt. FP |
|
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.