|
|
|
|---|---|
|
Nu har "ge mig" - djävulen bitit mig på allvar och jar har gått och blivit grymt sugen på att köpa en ny bil. För mig känns det väldigt trevligt att få en bil som är ny, utan skavanker, precis som jag vill ha den och grymt fräsh. Dock får man ju som vanligt väga det mot den stora värdeminskningen man får ta när man köper en fabriksny bil. Sitter och velar fram och tillbaka i den här frågan. 130'n som jag kör nu köpte jag runt ett år gammal, saknar lite features som jag vill ha och upptäckte senare att den blivit krockad och lackad (hade jag varit bättre borde jag ha sett det innan ja ... ). Nu har nybilsgarantin gått ut och man börjar fundera... Ni som köpt en ny bil, hur har ni resonerat, och har det varit värt det? Ni som valde att inte köpa den, hur känns det nu? | |
|
Det finns väl egentligen inte så många skäl att köpa nytt: - Man kan få bilen exakt som man vill ha den. Om man vet exakt vad man vill ... - Om det är en helt ny modell och man inte orkar vänta på begagnat. - Om det är en sällsynt modell så kan det ta länge innan man hittar en begagnad. Efter att ha köpt ett antal nya bilar så har jag kommit till insikten att en välhållen 1-2 år gammal begagnad bil är "99% ny till 70% av nypriset". Lustigt nog så kan man bli mer nöjd med en begagnad bil som inte är exakt som man vill ha den, då sänks kraven lite på att allt ska vara perfekt och man kan i slutändan uppskatta bilen mer. Låter konstigt, men så har det varit för mig, när jag köpt helt nytt så har jag ofta ångrat att jag inte valde tillbehör X eller att jag betalade för Y som jag sedan aldrig använder ... på en begagnad bil så är det bara att acceptera hur den är och då hittar man mer positiva egenskaper. Frågan man får ställa sig är om möjligheten att få bilen exakt som (eller när) man vill ha den är värt det första årets/-ns värdetapp? För mig har svaret svängt från "absolut" till "förmodligen inte". Första metern i en ny bil kostar 10% av nypriset ... |
|
|
1979 köpte jag en väl begagnad 3.0S -72 för 15.000 kr. Nu när den gått 73.000 mil kör jag den fortfarande. Jag är ett perfekt exempel på den där "konstiga" psykologin som dali nämner här ovan. Det roligaste som finns är när folk undrar hur jag har råd att åka i en bil som drar så mycket bensin. Mitt svar blir alltid: "Berätta för mig hur många kronors värdeminskning du har per mil på din bil så skall jag sedan berätta för dig hur många mil jag kommer på en kronas värdeminskning med min bil" Jag har hittills aldrig fått något svar. Inte lika roligt blir det dock om diskussionen i stället glider in på krocksäkerhet. I övrigt är det väl inte fel att köpa en ny bil så länge man köper den kontant och privatekonomin tål det. Per L |
|
|
Jag håller nog med Dali i det mesta där Problemet jag har är att jag fort tröttnar på en bil och vill byta så jag håller mig till ca 3 år gamla bilar som gått 5-9000 mil och säljer typ var 6:e månad Faktum är att jag ofta går plus minus noll i värdminskning på den tiden så jag är klart nöjd |
|
|
Finns en PRECIS ny tråd om detta här: Länk ///Niklas "NIKEMAN" Johansson |
|
| Att jag missade den tråden. Dåligt, jag får ta det dit. | |
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.