|
Sida 2 av 2
|
|
|---|---|
|
Gå in på Länk och se vad de skriver. "undvik lack, rost, olja på skruvar, konor och anläggningsytor. STRO = The Scandinavian Tire & Rim Organization – bildades 1960 och har sedan dess verkat för fastställande av tekniska normer inom däck-, fälg och hjulindustrin. De normer som utarbetats av STRO är baserade på tillämpliga internationella normer med anpassning till speciella nordiska behov. STRO verkar också för spridning av gemensamma tekniska upplysningar angående däck och fälgar till förbrukare och massmedia. STRO samarbetar med berörda myndigheter, bil- och fordonsindustrin samt med detaljistleden inom däckindustrin. STRO räknar inom sina led den samlade tekniska expertisen på däcksområdet i Norden. |
|
|
Det där tramset från STRO har ingen verklighetsförankring. Jag smörjer både gängor och kona. Sedan drar jag med momentnyckel, för att själv fatta hur jäkla lite bultarna ska dras. Har aldrig någonsin varit med om att bult eller muttrar lossat det minsta. (Tvärtom!) I vart fall inte på Volvo, Saab, Peugeot eller BMW. Däremot har jag varig väldigt nöjd med mig själv när jag vid några enstaka tillfällen behövt byta hjul utmed vägen med bilens bristfälliga originalhylsa och domkraft. Allra lättast går detta på Peugeot, eftersom de inte har kona utan i stället en (fingängad) bult med bricka. Det enda, som enligt min erfarenhet, får hjul att lossna är nylackerade fälgar, innan lacken gnidits av på anliggningsytorna. Då behöver man efterdra, aldrig annars. F.ö. är det inte friktion som låser ett bultförband. Det låser p.g.a. att gängans stigning ligger väl under den s.k. självlåsningsvinkeln. Torra gängor leder bara till låg och ojämn förpänning i bultarna. |
|
| Bengt C, kloka slutord i en ( för) lång såpa./ Smörjarn. | |
|
I ett optimalt bultförband vill man att bulten ska sträckas ut elastiskt till ca 60% av sträckgränsen (när den deformerar plastiskt och inte återgår helt till sin utsprungliga längd och form). Drar man för hårt deformerar man bulten plastiskt. I det stadiet är bulten försvagad och fungerar inte heller elastiskt som det är tänkt. Ett specificerat åtdragningsmoment är (förhoppningsvis, men absolut inte alltid!) satt efter bultens mekaniska egenskaper i kombination med avståndet mellan bultskallens anliggningsyta och gängans position (honan, alltså) i åtdraget tillstånd. Som Bengt C säger har inte friktion något med saken att göra i ett väl utformat förband. Anledningen till att t ex alu-fälgar ska efterdras är att aluminiumet deformeras plastiskt tills det antagit bultens form i anliggningsytan. Då har bulten tappat en del av sin spänning och bulten kan då vibrera loss. I fallet hjulbultar är de så väl tilltagna att det är nog mer troligt att man deformerar gängorna än att bulten sträcks för hårt. Har dock inga belägg för detta men det känns rimligt. |
|
|
Många kloka ord angående bultförband. Det är bara en sak jag inte håller med om. att bultförbandet inte låses av friktion, för det är just vad det gör. Ett bultförband har mycket låg verkningsgrad, d.v.s man får ut lite sträckkraft i förhållande till det arbete som tillförs via åtdragning. Det är också som Bengt nämner självhämmande med god marginal. Så god marginal att smörjning inte spelar någon roll för självhämningseffekten. Däremot gör smörjningen att åtdragningsmomentet blir något säkrare mått på att rätt sträckkraft erhålls. P.g.a att 70-80% av åtdragningsarbetet går bort i friktion slår små variationer i friktion hårt på inspänningskraften. Därför används ibland kombination av moment och vinkel för att nå högre säkerhet, t.ex vid topplocksförband. Man drar till ett, för bultstorleken, lågt moment där friktionen inte har nått så höga värden och avslutar med att dra ett visst vinkelmått p.g.a att stigningen då är ett säkrare mått. Kontentan är att Bengt använder den säkraste metoden av alla skribenter här. OCH att det råder friktion i ett bultförband, annars skulle det ligga både hjul och annat smått och gott efter våra vägar ;) AE |
|
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.