|
Sida 2 av 2
|
|
|---|---|
|
Folke. Blev du lömsk på nåt jag skrev? På vad, för jag skrev väl egentligen inte nåt direkt fel? Jag hade inte i huvudet den exakta flampunkten för diesel, så jag skrev som jag skrev, men det är ju helt sant klent med brännbara gaser från diesel i -20, eller hur.... :-) Det med tryck har du rätt i, på viss sätt. Men titta på hur pass grova bränslerören ändå är på en dieselmotor, och tänk på att bara för att det blir en spricka i ett sådant rör så är det inte säkert att allt tryck försvinner, inte om pumpen fortfarande pumpar på.... Sen har många dieselbilar idag väldigt höga tryck i systemen mellan pump och spridare. Jag talade med en ingenjör på Scanias motorlabb idag, en polare till mig, och vi kom in på just detta. De kör runt 2200-2300 bar på sina motorer. Jag vet att vissa personbilsdieslar med common rail har ungefär liknande tryck. Helt sant är det med det som skrivits i tråden om spolarvätska med. Dr Tinnitus Min bil Länk |
|
|
Printscreen. Jo det kan spela en väldigt stor roll. För det första så är det sällan flera hundra grader på hela motorn eller i hela motorrummet. Egentligen är det bara grenrören och avgasrören ner under golvet som håller flera hundra grader. Resten av motorn har vetydligt lägre temperatur då ju kylvattnet ligger på ca 90-110 grader normalt. Detta ger då vid handen att det finns vissa områden under huven som kan vara ordentligt varma, i närheten av grenrören t ex. Andra områden är inte alls så varma. Sker en olycka eller en spricka uppstår i en bränsleslang/rör så kan det vara oerhört kritisk var denna spricka uppstår och hur strålen som läcker ut ser ut och vad den träffar, för hur det hela ska sluta. Med lite tur så händer ingenting mer än att det börjar lukta bensin eller diesel eller motorn stannar. Har man otur så är det kanske tur om manhinner stanna och komma ur bilen i tid. Men jag förstår dina tankar, och trots det jag skrev så har du en poäng i det du skrev. Kontentan blir att man aldrig ska slarva eller snåla med bränslesystem oavsett vad som flödar i dem. Dr Tinnitus Min bil Länk |
|
|
Det kan nog variera, biodiesel och dess varianter har betydligt högre flampunkt men nedanstående sax från IVL och räddningsverket borde inte vara oseriöst: Fysiska egenskaper Typ A1 Lätt eldningsolja, nr. 1 låg viskositet mycket flyktigt, lättantändligt flampunkt 40° C specifik vikt: 0,65 till 0,8 Typ A2 Eldningsolja nr. 2, nr. 4, diesel låg till moderat viskositet flampunkt 38-66° C specifik vikt 0,83 till 0,87 Typ B lätt råolja moderat viskositet flampunkt -6 till 32° C specifik vikt 0,7 till 1,0 FP |
|
|
Nu hann det in ett par inlägg i mellan, men det var till David ovan som jag svarade. Dr T: Grova spridarrör utvändigt måste inte betyda grov kanal invändigt, många motorer har dessutom dubbelmantlade rör just för att en läcka pga spricka eler dyligt skall samlas upp och transporteras tillbaka till tanken via returledningen. Inget jag studerat på just personbilar iofs men vanligt på större dieselmotorer. Vi är säkert helt överens om brandfarorna osv, oavsett vilka vätskor det rör sig om och flampunkter några grader upp eller ner spelar givetvis liten roll. Med max otur kan smörjolja direkt på grenröret generera precis den flyktiga brandfarliga gas som antänds av en simpel gnista inne från t.ex fördelare eller ett arbetande relä, dvs helt normala driftförhållande under huven. FP |
|
| folke : Konstigt, jag saxar från boken jag fick under ADR utbildning för ADR Tank. Men när det talas om dieselns flampunkt i arbetet brukar det sägas 60 grader iaf. Men det kan mycket väl stämma det du la in, räddningsverket borde ju som sagt veta. | |
|
Jepp, det finns varierande uppgifter på flera ställen verkar det, men som sagt, spelar säkert ingen större roll i sammanhanget. FP |
|
|
Mycket intressant läsning här... Någon undrade över varför jag nämnde elektronik när jag skapade tråden; min tanke eller fundering var den ökade risken för kortslutningar och kabelbränder som i sin tur antänder vätskor. Men det är förstås svårt att analysera en helt utbränd bil - frågan är om det utreds alls? Spolarvätskan återkommer jag till och det är mycket intressant. Jag finner det då märkligt att behållaren och pumpen är såpass oskyddade. För närvarande läcker min pump (tydligen vanligt på E36 för det gjorde det på min gamla 316 oxå) och vätska läcker ut hejvilt när man spolar. Har inte tänkt på det men om det är synnerligen brandfarligt så känns det mindre kul. Visst skall jag byta pumpen men ni förstår vad jag menar...varför inte sätta behållaren på ett säkrare ställe? |
|
|
Det var nog jag som undrade lite över elektronikens betydelse. Om inte den lille hemelektrikern varit i farten så resulterar inga kortslutningar eller fel i moderna bilar i annat än att det knäpper till i en säkring. I annat fall är det nåt som är väldigt fel och helt onormalt. Det finns förvisso några osäkrade kretsar till generator och startmotor i alla bilar, men så har det av praktiska skäl varit sen första bilen med elsystem rullade ut från tillverkaren, alltså inget nytt. Det mesta i själva styrsystemen elektronikboxar och instrumentpaneler, displayer osv i sig jobbar bara med småsignaler som inte i sig innehåller energi till att göra mer än kanske på sin höjd lukta bränt. Effektkretsar osv upp till själva elsystemet i sig (skilj på el och elektronik) kan lätt generera brandfarliga strömmar om inte avsäkring finns. I t.ex E39 finns runt 95 smältsäkringar totalt, förutom den elektroniska avsäkringen av alla externa ljuspunkter i ljusmodulen. Internt i många småmotorer och på elektronikkort osv finns ett stort antal strömbegränsare i form av PTC-motstånd (Polyswitch), allt för att begränsa strömmar vid ev. fel och i sista hand förhindra bränder. E39 konstruerade runt 94-95, de flesta nyare bilar har säkert likartad bestyckning, och säkert finns det nån ännu "värre" av dagens modeller. Jämför detta med t.ex en Volvo Amazon eller PV som hade 5-6 vanliga säkringar, inget annat, liksom de flesta andra. Batterikraften i sig skiljde dock inte så mycket mot idag och var det dessutom 6V-system så var den större än vid 12V. Vilka årgångar innebär störst risk för elbränder sett ur denna lilla historiska tillbakablick? Jag tror inte man skall överdriva detta med spolarvätska. Den är normalt vattenblandad till runt 25-50% spritandel. Över 30-40% går den att antända men spritandelen dunstar snabbt vid kontakt med luften och det blir strax övervägande vatten. De flesta har väl testat att tutta på ett finger doppad i snapsen runt 40%? Visst blir det en blå låga som snabbt brinner ut men knappast nåt jättedramatiskt, väntar man några sekunder så går det inte alls. Det är tveksamt om det går att fyra på dushen på rutan t.ex, spriten flyktas snabbt och vattnet tar överhanden. Visst finns det en viss fara med att t.ex krascha hela behållaren och samtidigt ha nåt som har tillräcklig tändenergi i närheten. Sen måste det nog finnas mera brännbart som kan ta över osv. FP |
|
FredricF |
Angående bränder i elektronik så är nog risken väldigt liten, alla elektronik innehåller mängder med flamskyddsmedel idag. Elektronik kan ryka, ja, men knappast slå lågor. Kabelbränder är kanske ett problem men, som någon påpekade, så är alla orginalkablar avsäkrade. En trolig orsak är att motorrummen blivit mindre och med tvärdställda (kallas även "felvända" ;-) motorer med avgasrören bakåt börjar avståndet mellan heta och brännbara saker i motorrummen bli vädigt litet. Modernare utvecklingsmetoder och ökade utveckligsresurser inom bilindustrin har antagligen gjort att man "optimerat" motorrummen så margnialerna minskat och när bilen deformeras så blir dom obefintliga. /Fredric |
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.