|
Sida 4 av 4
|
|
|---|---|
|
Som sagt är Biltemas olja tillverkad av Statoil. Visst, men det betyder inte att det är samma olja som Statoil säljer kanske nån påstår? Nej, det är det inte heller, men att utveckla en helt ny olja enbart för Biltema skulle inte bära sig med tanke på vad dom säljer sin olja för. Garanterat är det en olja med specifikationer som Statoil redan tillverkat och klassificerat. Klassningen är därför DET som talar om hur bra oljan är. Den är relativt bra på hel och delsynteten dessutom så varför oroa sig? Länk |
|
|
Nop: Reklammiljarder? |
|
|
Danieel, jag kan garantera att det inte är oljan i sig som orsakade din kamrats problem om det var syntetoljan han använde! Det måste finnas någon annan direkt orsak till problemen. Att Biltemas olja skulle "vitras" (jag tror att du syftar på att oljan tunnas ut - eller som man anger i engelskan "shear down") snabbare än vad klassningen medger, finner jag inte rimligt eller ens troligt! I varje klassning inom både API- och ACEA-systemet finns det gränser för hur mycket viskositetsförändring och slaggbildning etc. som får förekomma efter ett visst antal timmars drift, om oljan skall klara klassningen. Att påstå att Biltemas olja skulle vara betydligt sämre än andra oljor med samma klassning och typ, tyder enligt mig på en stor okunskap kring hur oljor fungerar och hur klassningssystemet är uppbyggt! Att merparten av sveriges befolkning inte kan så mycket om olja är inget problem i sig (jag tycker inte att man kan begära det heller), problemet uppstår när okunniga människor tvärsäkert hävdar saker såsom de visste något, trots att det de påstår är helt åt skogen... Några kommentarer till Perra L:s redogörelse: API är inte så intressant för oss i Europa, eftersom man använder mätmetoder i API-systemet som är anpassade för amerikanska förhållanden. ACEA-klassningarna är betydligt mer relevanta för vårt vidkommande. SAE-klassningen säger INGENTING om oljans kvalitet eller smörjande egenskaper, utan är enbart en klassning som anger oljans flytbarhet/pumpbarhet vid två temperaturer - +40grader Celsius för den lägre siffran och +100grader Celsius för den högre siffran. Om oljan har ett "W" mellan siffrorna (vilket alla moderna motoroljor har) skall oljan klara av vissa viskositetskrav vid "sträng kyla" - vilket i praktiken handlar om en lägsta temperatur på mellan -10 och -35 grader Celsius (är olika temperaturer och viskositeter beroende på vilken kallviskositet oljan har, desto lägre kallviskositetstal på oljan, desto lägre temperatur skall den klara av). Det finns även fler additiv än de som listades av Perra L. Ett additiv som är ganska vanligt är viskositetsförbättrare, som gör oljorna "bredare" rent viskositetsmässigt. Dock har dessa additiv en liten negativ egenskap - de bryts ner och gör att oljan succesivt tappar varmviskositet, samtidigt som de nedbrutna additiven skapar föroreningar i oljan. Viskositetsförbättrare används främst i mineraloljor och delsyntetiska oljor, eftesom dessa oljors basoljor har betydligt smalare naturligt viskositetsområde än syntetiska dito. Dvs. behovet av att tillsätta viskostitetförbättrare är betydligt lägre i syntetolja. Ett annat viktigt additiv är dispergenter, som håller smutspartiklar "svävande" i oljan så att de kan transporteras till oljefiltret och filtreras bort där. Ett tredje och mycket viktigt additiv, är slitagereducerande additiv. Dessa bildar en tålig hinna på metallen och skall "ta smällen" om oljefilmen brister. Det finns fler additiv som har olika uppgifter i oljan, men det som är viktigt att påpeka i detta sammanhang, är att additiven måste ha en väl avvägd balans inbördes för att allt skall fungera bra! Om man t ex ökar dosen av anti-wear-additiven, kommer man att få problem på andra områden än just slitagetåligheten, eftersom för mycket anti-wear-additiv ofta resulterar i utfällningar i oljan. Utfällningarna kan i sin tur proppa igen oljekanaler och filter... Detta är främsta anledningen till att man bör undvika olika tillsatser som säljs i affärer, som är avsedda för att lekmän skall leka tribologer. Ofta innehåller eftermarknadsadditiven samma ämnen som redan finns i oljan, men man "överdoserar" vissa ämnen i samband med att medlet tillsätts i oljan. Detta kommer i de flesta fall leda till att den noggrannt utprovade inbördes additivbalansen störs och oljan tappar kvalitet i det större perspektivet, även om en enskild egenskap kanske blir bättre. Transmissionsoljornas klassning är redan kommenterade av andra, men man kan ha följande minnesregel: Desto högre API-GL-klass oljan har, desto större skydd skapar oljan för kuggarna i transmissionens kugghjul. Dock medför en högre API-GL-klass oftast (det finns enstaka undantag) att EP-tillsatserna är mer aggressiva mot vissa metaller som kan finnas i t ex synkringar. Att olja är dyrt i Sverige i förhållande till USA är rätt, men samtidigt kan man säga att prisskillnaden mellan bra och dålig olja är mindre i Sverige än vad den är i USA. Procentuellt är bra syntetolja betydligt billigare i Sverige än i USA, om man ställer priset på syntetolja i jämförelse med mineralolja. Dvs. det finns mindre pengar att spara på att snåla på oljan i Sverige, än vad det finns i USA... Kontentan är att man har väldig mycket att vinna driftsmässigt och långsiktigt på att använda bra olja, samtidigt som det finns förhållandevis lite pengar att spara i det korta perspektivet genom att välja en billig olja. Mvh BMW – Weltmarke aus München! |
|
| Vore intressant om man någon gång kunde arrangera ett blindtest genom att hälla Castrololja i Biltemadunkar och vice versa. Kan nog nästintill garantera att ingen skulle märka något. Allt tal om att "min motor började ticka med biltemaolja" skulle förmodligen leva kvar trots att det vore Castrol. | |
|
Olja är ju ingen mirakelprodukt så att märka nån skillnad direkt vid ett byte gör man ju sällan, oavsett vilken olja man häller i. Det skulle vara om man hällde i en mycket tjockare olja på vintern tex. Skillnaden i kvalitet visar sig först i slutet på intervallet då oljan kan vara kraftigt försämrad i en inte lika bra olja. Alternativt när man lyfter på toppen och kollar toleranser i motorn efter 10 eller 20 tusen mil. Det är rätt kul det där. När folk ger sina kommentarer om olika oljor. "Jo, den har funkat skitbra för mig - bytte för 100 mil sen". Och vad hade man förväntat sig kan man undra? Hur ofta märker man att bilen går bättre när man bytt olja? Länk |
|
|
Intressant det där med blindtest Clease gjorde ett med viner å det var inte det dyraste som upplevdes som godast, kan tänka mig att upplevelser av hur bilen går och låter påverkas av förpackningen. Det fanns i en kursbok i psykologi ett verkligt exempel där en bokhandel skulle sälja ut pennor för ett par spänn styck. Detta gick inte, men när priset höjdes till 15 gick dom åt fort...... Kan det vara så att biltemas "statoil" olja verkligen är bra och dessutom billig, är det i själva verket så billigt så man förutsätter att det måste vara andra sort.... Dessutom blir det väl lite psykologiskt då en del saker bevisligen är av sämre kvalitet fast å andra sidan billiga där. vad törs man lita på... Kanske skulle man bli grosshandlare och sitta i bersån och skrika - det behöver inte vara gott, bara det är dyrt! |
|
| Länk | |
|
|
|
Du måste vara en registrerad användare för att kunna göra inlägg här.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.
Klicka här för att registrera dig. Registreringen är gratis.
Är du redan användare? Logga in i menyn.